Fortsätt till huvudinnehåll

Livet på en (alu)pinne


Då Atle lyckades med att ha feber igår fick han vara hemma idag. Och medan han kollade på Hotell Transylvanien uppe i sitt rum loggade jag in på Youtube från Blu-Rayspelaren, letade fram den sista tävlingen från MiddelKerke och började trampa. Ett varv på cx-banan är dryga 7 minuter och jag hade 2x30 plus för, mellan och eftertramp framför mig så jag planerade att komma i mål några minuter efter Klaas Vantornout. Har aldrig tidigare kört så här länge på trainern, men hur svårt kunde det vara liksom?

Lyckades rätt snart komma upp på den puls jag kan ligga på när jag ska köra lite längre, runt 83% av maxpuls och de första 30 gick rätt bra. Sen hände något...... Hur jag än gjorde så stannade pulsen på runt 77%. I ett försök att få upp den ökade jag belastningen och visst kom den upp i HELA 79%. I alla fall ända tills benen tog slut och jag inte orkade trampa längre och var tvungen att sänka belastningen till det jag körde på i första intervallen. Allt var lika jobbigt som det var 20 minuter innan men pulsen tokvägrade att komma upp. Funderade på att skita i allt men satt ändå tiden ut.

Jag fattar ingenting.. Förutom att jag antagligen är mer värdelös än de flesta på jorden.

Kommentarer

Anonym sa…
Jag slår dig i värdelöshet.
28 februari 2013 kl. 16:11
Anonym sa…
Ja Bruse är sämst, sen kommer Du och jag Johan!

Jag upplever samma sak ibland (rätt ofta) att jag har svårt att hålla pulsen uppe och benen blir sura som en gammal passat-diesel.

Vi får väl fråga någon pr0 i klubben om råd.
1 mars 2013 kl. 07:30
Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Ikväll smäller det!

Nu är det slut på snusket, speciellt för Atle som har haft en fantastisk vila i vintras ty ikväll så kommer mjölksyran som ett brev på posten. Alltså när posten fortfarande delade ut brev som kom fram.
En kommentar
Läs mer

Lite flyt till slut kanske

Efter att ha ruttnat ihop på min NRS (även fast jag kunde få en ny baktriangel för en billig penning) drog jag mig till minnes att Bruse hade nämnt att han tydligen hade fått ett par nya hjul på sin drulleförsäkring. Tänkte att det skadar ju inte att ringa, och visst täckte min försäkring detta och eftersom värdet på min cykel för närvarande ligger på 27.000:- tyckte dom att det visst var värt att ersätta mig med en ny ram för det fascila priset av 1200:-. Så om allt går vägen, vilket dom har sagt att det ska göra kommer jag i dagarna få en rekvisition på en ny Tranceram. Pedalogerna har redan tjingat den sista hos Jaguarverken så om jag har riktigt flyt har jag en Trance att fräsa omkring på runt Kinnekulle. Gällande NRS-ramen är det ju inget fel på den. Det är ju baktriangeln som är paj och det är den som inte finns att hitta ny så skaffar jag bara en ny baktriangel kränger jag iväg NRS-ramen och köper en ny gaffel med lite mer slag på, flyttar Maguran till min Inbred och kränger ivä...
13 kommentarer
Läs mer

Saker som provocerar

Nu när solen skiner och vägarna börjar torka upp blir jag ju inte så lite sugen på att ta fram racern och rulla ut på Värmdölandet i solskenet. Och vad passar då bättre än att göra det som en stilig gubbe. Rapha är ett klädesmärke som väcker känslor. Antingen verkar folk hata det eller älska det. De som hatar Rapha är ofta personer som aldrig har ägt ett plagg från Rapha och är då naturligtvis bäst på att veta hur plaggen känns eller håller. Vi som äger plagg från Rapha verkar oftast vara nöjda. Det är ju klart att vi kan få hem saker som inte håller den standard som Rapha själva lovar. Men tack vare deras generösa reklamationspolicy är det aldrig några problem att skicka tillbaks defekta eller dåliga plagg. Jag har gjort det en gång när en tröja inte alls höll den kvalitet som mina andra tröjor höll. Jag skickade tillbaks tröjan i den bifogade påsen och erhöll en ny ett par dagar senare. Många tycker att Rapha är jättedyrt. Jag själv tycker att saker som inte håller det de lov...
15 kommentarer
Läs mer