Johan Andersson, Unprofessional Cyclist

Satt och velade mellan att hoja 60km racer ute på Värmdö, den runda som Viktor visade sist och som satt som en fläskläpp, eller att försöka hitta en runda på ca 50km mestadels på grusvägar för lite framtida cykling där bilarna inte är i närheten. Grusvägarna vann idag. Jag drog på mig den nya klubbtröjan och cyklade iväg, rak i ryggen som en getabock! Hojade den sträcka jag har tänkt köra flera gånger, just av ovanstående anledning, men inte lyckats på grund av tidsbrist, lathet eller +ANNAT. Det är ju helt galet grymt att man efter tre minuters cykling kan glida in på den första stigsnutten, när man samtidigt bor fem minuters cykling från innerstan. Slå det den som kan... Nackas Backar Nåväl, tog siktet på Nackas backar där det blev lite lugnare tempo. Det gäller ju att man visar hänsyn till alla som är ute och flanerar med sina hundar, ungar eller med sig själva. Naturligtvis plingar man i god tid, saktar ner och hejar glatt och får allt som oftast ett leende tillbaks. Detta ä

Hur kan jag INTE bli läcker i dessa frågar jag mig?

Tydligen så sprätte det i benen på både Tille, Magnus och Vic eftersom alla började flagga för ett intresse runt en söndagsrunda igår. Jag som inte hade suttit på racern sen sista gången jag hojade (30-mila brevet) kände för att lufta det nylimmade bakdäcket ute på Värmdö och försöka rulla lite innan Paris - Roubaix som går av stapeln om dryga två veckor. Bojsänke till vänster, kokosraket till höger!  Jag var först på plats utanför SCS och snart så kom Magnus med sin SuperSix, Tille med sin S-Works Roubaix och sist Viktor med sin S-Works Tarmac. Skulle jag verkligen palla med kokostempo med mitt bojsänke i alu? Viktor tog snabbt täten, skärgårdsbo som han är. Svängde höger där vi trodde vi skulle vänster och så höll det på. Galet trevligt att hoja ända ut till Aspvik, nästan bara på vägar jag aldrig kört innan. Tog Gustavsbergskylten framför näsan på Viktor och det blev typ den enda skalpen jag lyckades ta igår. Hemvägen var minst lika bra den, förbi Kummelnäs och andra små

Vaknade vid 04.00 sharp, satte mig upp, hoppade ner på golvet, började gå och började fundera starkt på om min ändalykt skulle palla med att hoja några 34 mil idag. Ojade mig lite, funderade.. Allt var ju förberett. Cykeln stod i hallen, däcket satt under sadeln. Men insåg att jag nog inte skulle våga hoja 34 mil med den där smärtan. Skickade ett mess till mollo och la mig igen. Så det blev en rätt ordinär lördag. Hängde med Atle till sin kampsportsträning och när vi kom hem och Mirja skulle ta med honom till dansen såg jag att jag hade fått sex jobbmail så det blev till att sitta och arbeta några timmar innan lilla familjen kom hem. Sen blev det i alla fall lite cykling då vi hojade till Fåfängan och tog en fika och hojade hem igen. Mirja fick något ryck och drog till IKEA medan jag fixade lasagnen. En Bedarö Bitter till den och jag är fortfarande sur. Hade det varit ett par år sedan hade jag tvekat inför distansen men nu när jag har hojat över 30 mil några gånger, varav en gå

Magnus, Mattias, Christopher, Ivar och jag tog en liten mysig 10-milare idag, samma väg som "alltid", dvs pendeln ner till Nynäshamn och sen mestadels grusvägar hem. Jag tänkte ta det lite lugnt med tanke på morgondagens planerade 34-milare och det gick väl rätt bra. Sprätte till i några skyltspurtar men annars gick det rätt lugnt till. Passerade lite stockar som sig bör och vägarna var krispigt torra. En rätt ordinär men trevlig runda som inte bjöd på några överraskningar. Magnus åkte på en punktering någonstans innan Åvavägen och jag sträckte någon slags muskel eller nåt i min vänstra rumpmuskel så jag fick hoja med ett ben (det vänstra hängde mest med) de sista milen.   Efter en espresso på SCS blev det dusch och sen hojade Atle och jag till Magnus för lite grillning innan vi styrde kosan hemåt igen. Tack grabbar för den mycket trevliga rundan. Hoppas att rumpan ordnar till sig tills i morgon bitti.

Som en folkskygg eremit valde jag att hoja solokvist på kvällens tisdagstur. Det var inte planerat utan blev bara så. Efter en natt med minimalt med sömn och några dagar med fixikörning med träning av nya muskler som resultat kände jag mig lite sliten idag. Rippa skulle leda en nybörjargrupp som jag hakade på. Skönt att softa lite.... Efter fem minuter lämnade jag dock dom på Champs Elysses och hojade vidare själv. Hojade längs med Traktormakt, Dow Jones och Ulvsjöslingan där jag kom ikapp Arons grupp. Efter två stopp inkl en punka på tre minuter och 300 meter tackade jag för mig och drog vidare. Lite Sörmlandsled, ner till Sandasjön, Roswell, Area51, Erstavik och Gröna... Mötte ett gäng i full fart med Peffen i spetsen, team SCS inkl Fredrik Modin... Lämnade dom åt sitt öde och fortsatte. Avslutade Gröna med Scenic Route ner mot vattnet och sen via Muren till Ältavägen där grabbarna från SCS kom farandes igen. Hakade på dom och körde Fem Svåra nästan hela vägen med en hä

Jag har börjat hoja fixi igen. Det kändes som att det låg rätt i tiden, mest baserat på följande skäl: Fixihypen är totalt över nu. Det skrivs inte om livsfarliga MÖRDARCYKLAR längre, polisen är inte ute och letar upp dessa MÖRDARCYKLAR som vissa mindre insatta hävdar är olagliga (jag har naturligtvis broms och plingklocka på min). Som urbanist (många viktiga bloggare är tydligen urbanister, i alla fall om man är insatt i hjälmens vara eller ickevara i samhället) är det helt klart det roligaste sättet att ta sig fram genom den kungliga hufvudstaden nu när våren börjar komma fram. Jag har insett att det är lite härligare att pendla med stil jämfört med att pendla helt utan stil på min gamla Kona Dew. Att pendla iförd lycra och skrika på fotgängare att dom ska hålla sig undan när jag flyger fram på trottoaren är helt ute nu. Detta kräver dock inte en fixi men singlespeed är lika trist som växlat. Nu är det bara pendlingsgarderoben som skall ses över. På tal om fixi så har den

Det har regnat...

Det har varit lite sisådär med söndagsrundorna den senaste tiden. Fast med en april som mest liknade november kanske det inte är så konstigt då jag är en riktig solskenscyklist. Ingen runda utan en bild med en cykel lutad mot ett träd. Igår kväll bjöd dock solen upp till dans. Den riktiga värmen har inte riktigt infinnit sig men solen gjorde att det ändå räckte med undertröja under cykeltröjan. Västen fick hänga kvar i källaren. Körde upp till Sicklaskiftet och förbi Utegymmet vid Björkhagen och satsade på en hyfsat vanlig runda, fast åt andra hållet, det vill säga att bränna ut till Flaten först och sen avsluta med Erstavik. Nackadelen med Nyckelviken etc fick vara då det faktiskt började bli rätt kyligt när solen väl började gå ner under trädtopparna. Grillande familj till vänster. Det var förvånansvärt få människor ute med tanke på vädret men vid Flaten satt det en familj och grillade lite i kvällssolen. Såg rätt inbjudande ut måste jag erkänna. Southside Ute på E

Efter ha läst att Sveriges bloggelit (inkl undertecknad hoppas man ju) finns på happy kunde jag inte hålla mig... Lördag... Fint väder och Mirja skulle hålla tre dansworkshops, vilket betyder att jag och lillkillen skulle få en näst intill heldag tillsammans. Vi packade ryggsäcken och stack iväg mot Ekofiket genom Sicklaskiftet och grusvägarna till Hellasgården. Atle på sin feta Cnoc 16 och jag på min överdämpade StumpJumper. Väl framme så tajmade vi in Johnnys ankomst och efter ca fem minuter gled Magnus in och förgyllde fikat. Svängde in på SCS på vägen hem där Atle testade hjälmar, Tille funderade på om han skulle ersätta sin 7/11 påse med en Haglöfs till telefonen och Bjorre försökte se upptagen ut. Nästan 15km blev det, rekord i långcykling för lillkillen.

Testade att pendla lite med stil idag efter att ha sett hur stiliga Tille och Mats kan vara. Gick väl rätt ok men insåg rätt snabbt att jag behöver lite nya saker. En klassig pendlarhoj istället för mitt härke En klassig tweedkavaj En klassig mustasch Noterade dock att pendlingen på 12km endast tog 4 minuter längre tid än om jag kör svettostilen med TdF tecken +ANNAT.

Hojade lite tisdagsrajd igår. Rippa hade utlovat en nybörjartur som nog skulle passa mina lite trötta ben men han dök aldrig upp så det blev en gubbtempo/stora hjul +ANNAT grupp istället som Magnus tog hand om. På tal om Magnus så drog han av kedjan efter 15 meters stigcykling, killen får lägga av med allt EPO snart. Tur för honom så hade jag ett kedjelås för SS-kedja med mig. Sen körde vi lite Sicklaskiftet, utmed Dammtorpsjön, Blå till röset, Tre Amigos, Tresnåret, Dow Jones och sen lite Indianer & Vita samt avslut med vaddennuheter som börjar med en klättring upp för en sluttning och sen är det bara nerför. Pinsamt dåligt jag kan alla namn på stigarna jag har hojat typ 100ggr Skönt att komma ut men satan i gatan vad mycket stopp det blir. På blå där vi skulle ta vänster mot stenröset väntade jag fyra?!?! minuter innan nästa gubbe dök upp. Fast vem har bråttom? Magnus, Patrik, Göran och Fredrik (tror jag han heter) samt undertecknad hamnade på Göteborg där en Kilkenny