Fortsätt till huvudinnehåll

Inlägg

Visar inlägg från augusti, 2011

Beslutsångest deluxe

Hojade tisdagstur igår med Stora Hjul +ANNAT gänget som i vanlig ordning höll det nu traditionsenliga gubbtempot. Aron hade lite ärenden på IKEA så den obligatoriska styrningen vid samlingen lös med sin frånvaro. Till slut så kände jag för att hoja och hojtade att nu tänkte i alla fall jag hoja och snart hade Viktor, Lina, Magnus, Christopher, Erik, Stizze, Juan och Rickard hakat på. Efter den första skogsdungen hittade Harri oss och slog följe. Efter ett tag så tog Viktor täten och agerade stigfinnare resten av turen, något som funkade super. Killen hittar ju typ överallt, förutom när vi irrade omkring i mörkret i närheten av John Bauer, helt i linje med grundtanken med Tisdagsrajd, att varje tur cykla en eller flera stigar man tidigare inte har cyklat. Det var halt, blött, rotigt och mörkt igår, det vill säga helt underbart. Erik trampade på med sin skoxie och hade inga som helst problem att haka på och jag började mer och mer tänka på mitt eventuella inköp av en FS 29er... So

Alternativ 4

Har sneglat lite på Specialized Stumpjumper FSR Comp 29er nere hos David, Patrik och de anda goa pojkarna men har väl varit lite av åsikten att en 130mm's 29er kanske har lite väl mycket av det goda (flacka vinklar, slag, vikt etc) för stigcykling i Hellas. Varför vet jag egentligen inte då jag gillar cyklar med lite flackare styrvinkel. Och efter att Christopher tyckte att sin Niner R.I.P kändes busig i Hellas insåg jag att jag kanske skulle tänka om lite. En 29er med runt 130mm i slag kanske inte är som en pansarvagn? Sen har jag tyckt att hojen har varit lite väl gungig när jag har provsuttit den men efter att ha kollat lite närmare på den och fipplat lite med ProPedal spaken måste jag nog säga att den kommer kunna vara tillräckligt styv i baken för att kunna bli trampeffektiv samtidigt som man kan släppa på ProPedal spaken där det behövs nerför. Utrustningsnivån på den ligger helt i linje med vad jag har haft på mina andra växlade stigcyklar, det vill säga en blandning mell

Dagens I-landsproblem

Har väl funderat ett tag nu men har svårt att bestämma mig. Ska kolla med Patrik och David om man kan låna ett par hojar för utvärdering under hösten. Den stora frågan är ju först och främst HT eller FS. HT bjuder ju på en mer aktiv cykling vilket jag gillar medan en FS ser till att man mer sitter ner och hojar. Kanske Brainfunktionen gör en FS mer lik en HT? För långturer känns en FS mer rätt men de turerna står kanske för 5% av mina stigturer. Alternativ 1. Specialized Epic Comp Carbon 29er. Kommer vara orange/vit 2012 och kommer kosta 33.000:- utan min enorma rabatt. Framtriangel i kolfiber samt Braindämpare bak med en Rebagaffel fram. Alternativ 2. Specialized Stumpjumper Expert 29er. Okänd färg 2012, kostar 33.000:- nu så jag uppskattar att den kommer hamna under 30' strecket för 2012 års modell. Braingaffel och kolfiberram. Alternativ 3. Singular Swift. Samma färg nu som sen, kostar 0:- men väger bly. Stålram med EBB, Recongaffel utan floodgate och kommer som single

Rehabtur runt Södertörn

Eftersom alla proffs som bryter eller knäcker några ben i kroppen sitter på trainern efter tre dagar så kan ju jag inte vara sämre.. I onsdags, dagen efter revbenssmällen hojade jag lite CX på Erstavik och på grusvägarna i Hellas, igår vilade jag och idag skulle det testas hur det funkar att hoja racer. Stigcyklingen väntar jag med några veckor. Mötte upp Magnus vid Globen där han skulle guida mig runt någon tur som Hofvet brukar hoja på onsdagarna. Vädret var verkligen super fast tempen endast stod på 14°, men det tog min mulliga ylletröja från DeMarchi hand om tillsammans med armvärmarna från Rapha. Vi körde Farsta - Huddinge - Tullinge - Pålamalm - Grindsjön - Tungelsta - Västerhaninge - Årsta Havsbad - Trollbäcken - Älta - Hem. Stannade förbi SCS och lämnade in racern på den där servicen som ingår då det har börjat rassla lite. Jag tog naturligtvis nästan alla skyltspurtar. Magnus tog någon vit skylt vid Gudö som inte räknas och sen tog han Stockholmsskylten efter Trollbäck

Min nya skogsrandonörmaskin

Nu när jag ska bli superrandönör 2012 är det ju lika bra att förbereda skogshojen för samma äventyr. Alla riktiga randonörer, dvs dom som hojar med genomskinliga assosbyxor (som gärna luktar piss) och är 70 år gamla anser att stål är materialet man ska randonöra på (har jag hört) och eftersom dessa hojar har lite retrostuk kändes dagens mek helrätt. Lösningen på alla problem kallas 1x5 och är det nya heta inom LCF. Vem behöver tiodelat bak när lösningen kallas 34T x 28T/24T/20T/16T/11T, dvs allt från branta, steniga backar till transportsträckor på grus. Asfalt cyklar man inte med skogsrandonörhojar. Och eftersom jag använder mig av Hopes trialnav är hjulet symmetriskt och smattrar irriterande mycket när man frihjular. Måste däremot skaffa en väldigt lång stoppskruv för som det är nu är det inga problem att lägga kedjan innanför kassetten... Nu var det ju bara det där med den lilla detaljen med de pissluktande assosbyxorna. Får väl jobba på det.

Handen - Hellas

Jag fullständigt struntade i söndagsrundan igår då mina ben var alltför mosiga för att hoja utan valde att vila mig lite i form istället. Därför tänkte jag ut en plan att hoja Handen - Hellas istället. Det var alltför länge sen jag var ute i skogen och vädret skulle ju bli toppen idag så varför vänta? Magnus var inte sen att haka på så vi tog pendeln 09.22 till Handen (hette väl Haninge innan och Handen innan dess??) Efter att ha irrat runt lite och letat efter lite orangefärgade träd hittade vi till slut rätt och insåg rätt snabbt att hala rötter var läskigt och hala spänger ännu värre. Det blev till att fega lite där... Efter någon timma tog vi en femminutare vid en sjö och smuttade på lite kaffe och delade på en Ritter chokladkaka med nötter i... Mums för ett par lattegubbar. Allt eftersom vi hojade så började det torka upp och både stigarna och spängerna blev mer cykelbara utan uppenbara risker för att halka omkring. Vid Alby hoppades vi att cafét skulle vara öppet men tj

Mälaren Runt 2011

Idag gick Fredrikshofs Mälaren Runt av stapeln. Magnus och jag skulle försöka stretcha våra 22 mil som längsta runda med 11 mil till. Efter att totalt ha misslyckats med att somna i tid igår så fortsatte jag med det mest hela natten och vaknade helt död 04.00, något Tille tydligen med hade gjort. Att satsa på Rudolph Lewis Award sliter tydligen på nerverna. 06.00 sharp stack vi iväg i en masterklunga som höll i sig ända till Botkyrka kyrka där grupperna delade upp sig i lite olika ambitionsnivåer. Vi valde snabbgruppen tillsammans med bland annat Viktor, Andreas och Johnny. Vädret var hyfsat perfekt för lite långcykling, molnigt och runt 20° satt som en smäck. Det gjorde dock inte motvinden men i klungan märker man inte av den lika mycket insåg jag. Tänk vad man lär sig saker på 33 mil? Vid Strängnäs skulle Magnus upp och dra lite men stack ut i sidan fortare än fort. Jag trodde att han hade fått punka sin vana trogen men han hade bara tappat kassetten. Då Magnus bänkar 400kg o

Col d'Izoard

Vyerna när man kör upp från Gap blir på slutet helt fantastiskt... Lite känsla av månlandskap.. Tur att vädret var bra om än lite kallt på toppen.