Johan Andersson, Unprofessional Cyclist

Vi svenskar gillar inte att tävla. Vi svenskar gillar motionslopp för där behöver vi inte "tävla" utan man kör bara mot sig själv, gärna mot den tid man hade året innan på samma tävling, förlåt motionslopp. Magnus & Emil i bakgrunden samt David (utan ansikte) och så jag under förra årets Velothon Sthlm. 📸Jonas L. På motionslopp tävlar, förlåt kör det mest medelåldersgubbar på dyra hojar, aerodynamiska hjälmar och orakade ben, tätt omslutna av den dyraste lycran. Det bästa med motionslopp är att man inte behöver vara med i någon klubb eller ha någon licens för man tävlar ju liksom inte. Man hojar ju bara för att det är kul. Det enda som kan vara jobbigt  när man tävlar, förlåt kör motionslopp är om någon utomstående kommer och förstör den perfekta VETTERNKETTE som man ligger i för att komma i mål (på motionsloppet) under ett visst antal timmar, typ sub 8 timmar. För då har man ju liksom vunnit! Men hey, det är ju liksom ingen tävling så det gör ju egentligen in

Vad är det som händer? Bloggposterna duggar tätare på lattegubbens lilla hörn av interwebz än antalet semlor jag får i mig på en vecka.  Grönt e ju superskönt!! Var väl på den så kallade framsidan idag. Kallt, disigt och allmänt taskigt väder som vanligt. Hajar inte varför deM som bor där tycker att det är så satans gött där? Men så kom jag på att deM har ju faktiskt rätt schysta skaldjur. Så efter att ha fått utstå en dag i Göteborg inhandlade jag en krabba och lite räkor och satte mig på tåget hem igen. Väl hemma i solgasset så fick jag såna enorma vårkänslor att det började sprattla i mina annars så träningsvärksstela ben när jag tänkte på att utesäsongen snart är igång. Och då jag kasserade min gamla hjälm efter smällen i höstas när jag sabbade mina (fortfarande onda) armar insåg jag ju att jag inte har någon störtkruka att dra på skallen om det skulle vara så att Atle och jag skulle få ett infall och åka till Älvsjö. Och med en nyinkommen lön på kontot kändes valet lätt m

Det är ju inte bara kul att byta klubb. Speciellt inte om klubben endast har officiella klubbkläder för en gren som man inte tänkte tävla i.  Med huvudsponsorn på magen såklart! Eller tänkte och tänkte förresten. Om det krävs att jag tävlar ibland för att fylla ut någon pojkar 17år och uppåt så kan jag ju göra det såklart. Jag har ju en Älvsjö BMX tröja för just BMX oxå, men det är ju inte där jag kanske hade tänkt att tävla, bland killar som rullar i mål samtidigt som jag har lyckats komma genom första kurvan. Målet för i år (precis som förra året) är ju cx-cupen såklart. Fast nu med ett helt annat mål än det jag hade innan och som jag nog skrev om i ett tidigare inlägg. Fast oavsett mål så måste man ju ha kläder att hoja i och efter hyfsat mycket letande fann jag ett företag som verkade göra hyfsat schysta kläder med en minimibeställning på ett plagg. Så efter att ha fått lite provklädet hemskickade och lite hemdesignande i något onlineverktyg så fick jag idag hem mina nya k

Ja det kan man ju fråga sig. Hörlurarna är ju i alla fall sportiga! Varför körde jag så hårt att jag ruttnade på all träning? Varför struntade jag i att träna i typ ett halvår? Varför fortsatte jag att köra efter att jag sträckte mig i GBG? Varför skulle jag försöka bunnyhoppa i höstas? Varför slutade jag att golfa? Frågorna är så många.... Nu sitter jag i källaren och funderar på hur jag ska komma i form för att ens få starta i samma klass som mina idoler Mange, Ivar och Beorn. Tveksamt om det räcker med träning? Funderar på om jag inte kan hitta lite EPO någonstans?  Den där Barbiedrogen verkar ju vara lätt att komma över så hur svårt kan det vara att hitta lite EPO liksom?? Woohoo! Det är ju ok att vara värdelös!! Men vänta lite? Jag skulle ju hoja för att det är kul och källarpassen får väl ses som en extra krydda för att komma i lite bättre form. Och jag kan ju alltid hänga med gubbarna ovan i målområdet när de har kommit i mål, duschat, ätit middag etc och jag

Ja, det skulle man ju kunna tro, i alla fall när man ser de här läckerheterna till hjul inkl däck. Först byggda av oraklet Beorn och sen byggdes bakhjulet om för 11-delad body av Peffen. Spikraka, tokstyva och oerhört mulliga! Väger väl in på dryga 3kg eller något. Men de har klarat av två stycken Flandern Runt och ett Paris - Roubaix utan att ha slagit sig en millimeter ens. Då med 24mm's däck. 36 ekrar, fyrkors, aluminium, lim och gummi i en salig blandning! Med 27mm's Paris - Roubaixdäck från den italienska utmanaren Challenge (fiffigt va??) kommer jag att sväva som på moln under både Flandern Runt och Paris - Roubaix. Det KAN ju bero på att jag kommer se båda från fåtöljen såklart. Men läckert blev det hur som helst.

Hejsan svejsan i lingonskogen! Vet inte riktigt vad jag tänkte skriva men jag testar väl att fortsätta lite här i alla fall. Tycker jag att det blir trist så tar jag väl en till paus. Det har både varit jobbigt...... Som ingen vet så gjorde jag ju en satsning mot cx-cupen 2015 genom att gå till Aktivitus, få bevis på att jag både var fet och i dålig form och fick sen ett schema som gick ut på att jag satt i källaren i sex månader och glodde in i en stolpe. Och spännande att börja träna igen..... Antalet rynkor visar att vikten är på väg ner! Woohoo! Blev lättare och starkare och lagom till att cx-cupen skulle börja så ruttnade jag på all träning förutom att hoja BMX med Atle. Så det var det enda jag gjorde. Någon cx-cup såg jag aldrig skymten av. Hojade väl BMX till den 11:e oktober då jag gjorde en OTB på banan med sprickor i underarmarna som resultat. Träningen efter den fadäsen blev väl lite sisådär. Det mesta cykelfokus har väl legat på den här lilla krabaten och kom