Johan Andersson, Unprofessional Cyclist

Var ute igår igen för att försöka komma tillbaka i form. Efter att ha slappat i ca 3 månader är det inte helt lätt att hitta tillbaka till lusten att röra på mig. Helt tvärtom blir det när jag väl är igång, då vill jag bara ut och röra på mig men nu är jag inne i neggofasen. Jag har i alla fall hittat en runda på ganska exakt 20km som jag tänkte börja med och igår var det en helt sjuk motvind som började redan vid Nacka Gård utmed Ältavägen och fortsatte sen hela rundan. Hur det kan blåsa än värre när jag cyklade utmed Skarpnäck, det vill säga rakt i motsatt riktning blir för mig en gåta. Det positiva med all motvind är att jag förhoppningsvis får kämpa lite extra och om några turer kanske jag har slutat svära och muttra som en gammal gubbe när motvinden kommer. Ikväll blir det samma härliga runda, fast åt andra hållet tänkte jag. Ombyte förnöjer. Och om någon vecka eller så kan jag kanske börja cykla ut till brorsan och tillbaka och få en 40km i benen istället. Ska byta lager i mina M...

När jag vaknade i morse var det status quo på höger biceps. Det jag tyckte var lite anmärkningsvärt var att det inte fanns eller fortfarande finns en tillstymmelse till blåmärke. Nåväl, först var det inskolning på förskolan och sen skulle jag lämna Atle hos Mirjas mamma och sen en snabbis förbi den lokala vårdcentralen för att sen möta upp farsan på Willys för att göra de inköp som krävs för att vi ska kunna ha lite mat och fika i samband med mammas begravning. Trodde jag ja...... Den första delen fram till "sen en snabbis....." stämde men efter att tjejerna på vårdcentralen kastat ett öga på armen tyckte dom jag skulle åka till kirurgakuten på SöS. Och där kom den, domen från Dr Reinhard, som för övrigt såg ut att vara endast knappa 30 år (kan man verkligen vara läkare vid den åldern tänkte jag, men eftersom den kvinnliga läkaren som stod bredvid honom såg ut att vara ännu yngre tänkte jag inte ens fråga) behövde inte många sekunder för att konstatera att bicepssenan (det fi...

De sista dagarna har jag börjat få ett lite halvskumt symptom under min högra fot. Den lilla trampdynan bakom stortån samt leden värker och jag förstår inte riktigt vad det kan bero på. Egentligen är det nog leden som gör ont och att trycket på trampdynan gör att det känns som om det faktiskt gör ont i trampdynan. Min teori (den enda jag har än så länge) är att det har med cyklingen att göra, och i synnerhet allt cyklande på fixien. Min ganska grunda kompetens på att skidda tillsammans med de gamla jumpadojorna som hade väldigt tunna sulor kan vara orsaken till detta. Sulorna på de skorna var så mjuka och tunna att man kände pedalerna genom sulan. Fast detta har jag inga belägg för såklart. Har det inte blivit bättre under helgen blir det till att besöka farbror doktorn nästa vecka. Fick ett tips om att börja använda cliplesspedaler istället och det kan ju vara en grej, fast jag gillar att kunna använda vanliga jumpadojor, men inte till vilket pris som helst såklart.