Horor och hemlängtan

Nu sitter jag i Amsterdam igen, med en enorm hemlängtan. Efter Atle kom har mitt resande gått ner och när jag väl är ute och reser vill jag mest hem. Amsterdam är förvisso en trevlig stad, lite pittoresk med mycket vatten och fylld med bohemer som man kan misstänka röker lite för mycket intressanta substanser, men hemma är bäst.
Igår var vi ute och åt mexikansk mat. Det var riktigt bra käk på restaurangen och den mexikanska ölen smakade bra till den lite heta maten. På vägen tillbaka till hotellet gick vi genom det röda distriktet och det kändes som en scen från filmen From Hell med Johnny Depp och Heather Graham. Mycket folk överallt, neonljus, prostituerade unga tjejer i fönstren som visar upp vad man kan få om man bara vill betala för det. Surrealistiskt är nog ordet som passar bäst och jag tycker att det känns lika overkligt varje gång jag är här. Själv tycker jag synd om dom, men man vet ju inte om dom faktiskt gör det frivilligt. Prostitutionen är ju som de flesta vet laglig här, tjejerna betalar inkomstskatt som vilken arbetare som helst. Dock tycker jag att det är tragiskt, men det kanske är för att man inte vet bättre.
Om 4½ timme flyger jag tillbaka till Mirja och min lille Sprattle, jag kan knappt vänta. Undrar hur jag ska klara av nästan nio dagar i San Francisco/San Jose om två veckor?

Ikväll smäller det!

Nu är det slut på snusket, speciellt för Atle som har haft en fantastisk vila i vintras ty ikväll så kommer mjölksyran som ett brev på posten. Alltså när posten fortfarande delade ut brev som kom fram.

Läs mer

Lite flyt till slut kanske

Efter att ha ruttnat ihop på min NRS (även fast jag kunde få en ny baktriangel för en billig penning) drog jag mig till minnes att Bruse hade nämnt att han tydligen hade fått ett par nya hjul på sin drulleförsäkring. Tänkte att det skadar ju inte att ringa, och visst täckte min försäkring detta och eftersom värdet på min cykel för närvarande ligger på 27.000:- tyckte dom att det visst var värt att ersätta mig med en ny ram för det fascila priset av 1200:-. Så om allt går vägen, vilket dom har sagt att det ska göra kommer jag i dagarna få en rekvisition på en ny Tranceram. Pedalogerna har redan tjingat den sista hos Jaguarverken så om jag har riktigt flyt har jag en Trance att fräsa omkring på runt Kinnekulle. Gällande NRS-ramen är det ju inget fel på den. Det är ju baktriangeln som är paj och det är den som inte finns att hitta ny så skaffar jag bara en ny baktriangel kränger jag iväg NRS-ramen och köper en ny gaffel med lite mer slag på, flyttar Maguran till min Inbred och kränger ivä...

Läs mer

Saker som provocerar

Nu när solen skiner och vägarna börjar torka upp blir jag ju inte så lite sugen på att ta fram racern och rulla ut på Värmdölandet i solskenet. Och vad passar då bättre än att göra det som en stilig gubbe. Rapha är ett klädesmärke som väcker känslor. Antingen verkar folk hata det eller älska det. De som hatar Rapha är ofta personer som aldrig har ägt ett plagg från Rapha och är då naturligtvis bäst på att veta hur plaggen känns eller håller. Vi som äger plagg från Rapha verkar oftast vara nöjda. Det är ju klart att vi kan få hem saker som inte håller den standard som Rapha själva lovar. Men tack vare deras generösa reklamationspolicy är det aldrig några problem att skicka tillbaks defekta eller dåliga plagg. Jag har gjort det en gång när en tröja inte alls höll den kvalitet som mina andra tröjor höll. Jag skickade tillbaks tröjan i den bifogade påsen och erhöll en ny ett par dagar senare. Många tycker att Rapha är jättedyrt. Jag själv tycker att saker som inte håller det de lov...

Läs mer

Johan Andersson, Unprofessional Cyclist

Leta i den här bloggen