Dömd till ett liv med singlespeed?

Glad i hågen hämtade jag igår ut min NRS med den nya fina stronglightklingan och den übermulliga lockouten. Idag var det onsdag och då cyklar jag med Spårvägen i området vid Gömmaren/Flottsbro. Bara för att testa gaffeln sittandes så körde jag uppför en jäkligt stenig backe, trodde jag. Efter ca 15 meter fastnade jag på något stenhelvete, ramlade, inte så hårt tyckte jag men ett stenhelvete låg där och tryckte in en rejäl buckla i baksvingen så bakhjulet knappt kunde rulla.. I helgen gick jag över styret på min Inbred och jag hoppade av och cykeln studsade som en guttaperkaboll. Tror någon att det ens blev ett märke på den?? Nej just det... Men NRS-helvetet, som tydligen är cykeln från helvetet fick sig en sån smäll att baktriangeln antagligen måste bytas. Kringelloppet är helt j*vla kört, förhoppningsvis kan jag köra Lida Loop och Kinnekulle känns osäkert. Det kanske är så att jag endast SKA köra singlespeed? Jag har ju inte direkt saknat min NRS men det är jäkligt skönt med lite gung där bak, speciellt för en annan som har lite halvtaskig rygg. Nu är det väl bara att vänta på att den blir klar igen. Förra året var det gaffeln som strulade så jag inte hade cykeln på flera månader och nu detta... Jäklar vad jag gnäller men jag blir så satans trött på detta.. Nu känns det iaf lite bättre efter ett par Liberty Ale...
Klingan och gaffeln då? Jo dom funkade finfint, men vad spelar det för någon roll när den åter står i källaren..