Fortsätt till huvudinnehåll

Pojkcrossen

Idag kördes det KompisCross i den kungliga hufvudstaden i och med deltävlingen Pojkcrossen som gick av stapeln vid Stora Skuggan. Naturligtvis var jag där och visade hur man inte gör när man crossar. Bilden ovan snodde jag helt sonika från Andreas Nyström som naturligtvis var där och tog en massa finfina bilder.

Innan starten minglades det runt och efter att vi alla kom överens om att Tornado Tille, årets fenomen i CX Cupen, kommer behöva köpa 20 stycken tempodräkter inför slutspurten på årets säsong kördes det lite testvarv innan starten skulle skjutas av.

Till skillnad från den förra deltävlingen där jag sög fett med purjo lyckades jag faktiskt passera fyra pers och hålla dom bakom mig. Däremot så lyckades jag göra jordens vurpa när jag av någon anledning kollade till vänster istället för där jag borde ha haft blicken, en vurpa som naturligtvis berodde på att jag inte körde med tubdäck men som tur är så passar det ju rätt bra att vara inpackad i lera när man crossar och Lattegubben behövde nog en lerbehandling idag.

Efter racet blev det obligatorisk fika på Skafferiet innan vi rullade tillbaks till The South Side.

Gillar man siffror så tog det 44 minuter för mig att köra de knappa 16km som det blev. Snittpulsen låg på 164 slag och maxpulsen på 175. Tydligen tog jag inte i tillräckligt då jag inte fick till någon riktigt bra Screammask.

Det fanns fler bilder men dom var inte lika smickrande så dom struntar vi i.
Andreas bilder finner ni HÄR och Patrik Risings HÄR.

Kommentarer

magnus sa…
Härligt crossat, snart blir det nya sulor till crossen. Semislicks är verkligen inte kompis-vänligt...

Populära inlägg i den här bloggen

Ikväll smäller det!

Nu är det slut på snusket, speciellt för Atle som har haft en fantastisk vila i vintras ty ikväll så kommer mjölksyran som ett brev på posten. Alltså när posten fortfarande delade ut brev som kom fram.

Lite flyt till slut kanske

Efter att ha ruttnat ihop på min NRS (även fast jag kunde få en ny baktriangel för en billig penning) drog jag mig till minnes att Bruse hade nämnt att han tydligen hade fått ett par nya hjul på sin drulleförsäkring. Tänkte att det skadar ju inte att ringa, och visst täckte min försäkring detta och eftersom värdet på min cykel för närvarande ligger på 27.000:- tyckte dom att det visst var värt att ersätta mig med en ny ram för det fascila priset av 1200:-. Så om allt går vägen, vilket dom har sagt att det ska göra kommer jag i dagarna få en rekvisition på en ny Tranceram. Pedalogerna har redan tjingat den sista hos Jaguarverken så om jag har riktigt flyt har jag en Trance att fräsa omkring på runt Kinnekulle. Gällande NRS-ramen är det ju inget fel på den. Det är ju baktriangeln som är paj och det är den som inte finns att hitta ny så skaffar jag bara en ny baktriangel kränger jag iväg NRS-ramen och köper en ny gaffel med lite mer slag på, flyttar Maguran till min Inbred och kränger ivä...

Saker som provocerar

Nu när solen skiner och vägarna börjar torka upp blir jag ju inte så lite sugen på att ta fram racern och rulla ut på Värmdölandet i solskenet. Och vad passar då bättre än att göra det som en stilig gubbe. Rapha är ett klädesmärke som väcker känslor. Antingen verkar folk hata det eller älska det. De som hatar Rapha är ofta personer som aldrig har ägt ett plagg från Rapha och är då naturligtvis bäst på att veta hur plaggen känns eller håller. Vi som äger plagg från Rapha verkar oftast vara nöjda. Det är ju klart att vi kan få hem saker som inte håller den standard som Rapha själva lovar. Men tack vare deras generösa reklamationspolicy är det aldrig några problem att skicka tillbaks defekta eller dåliga plagg. Jag har gjort det en gång när en tröja inte alls höll den kvalitet som mina andra tröjor höll. Jag skickade tillbaks tröjan i den bifogade påsen och erhöll en ny ett par dagar senare. Många tycker att Rapha är jättedyrt. Jag själv tycker att saker som inte håller det de lov...