Fortsätt till huvudinnehåll

En smak av våren

Då Sömnlös i Rudan blev inställt valde vi i laget att hoja lite grusväg i solskenet istället. Jag, Stizze, Magnus, Johan och Göran tog 09.22 pendeln ner till Nynäshamn. Medresenärerna på pendeln blev naturligtvis mäkta imponerade över våra läckra och leriga hojar såg man på deras våta blickar.

Den här rundan är något jag inte tröttnar på, även fast det börjar kännas som att man bör hitta lite andra vägar nu. Stizze, den enda under 30 år sprätte mest under hela turen men fick knäkänningar som ett brev på posten. Magnus lämnade vi i VH då även han hade känningar i sina knän. Pojkarna måste nog köpa nya cyklar för att få bukt med sina problem. Stizze fullföljde ändå såklart.


Eftersom jag inte kände för att bära på 10kg packning fikade vi på Körunda GK i solgasset. Golfdamerna ur sällskapet Tjocka Bertha gav oss självfallet komplimanger för våra vita och nyrakade ben. Som sig bör.

På kvällen tittade Björn, Viktor, Tille m.fl in på lite vin och grillat. Atle hade the time of his life och hittade en ny flickvän i Karin. Stizze, you are so out if it....


Kommentarer

Ankan sa…
Riktigt schysst video!
Göran sa…
Och hur är det tänkt att man skall tolka eftertexten?
Fritt såklart... Själv är jag väldigt nöjd med dagen..
Fredde sa…
Snygg video Johan! :)
Göran a.k.a den onämnbare sa…
Edit:
Och vad menar du med eftertexten?
Att det var vi fyra och vår Black Rider såklart.... Vafaaaaaaaaaaan!! Måste göra om videon...
Göran sa…
Puh, vad skönt att det var en miss! :D

Dont bother, jag är inte sån ;)

Populära inlägg i den här bloggen

Ikväll smäller det!

Nu är det slut på snusket, speciellt för Atle som har haft en fantastisk vila i vintras ty ikväll så kommer mjölksyran som ett brev på posten. Alltså när posten fortfarande delade ut brev som kom fram.

Keps Cup #1

Hallå alla miljoner följare... Long time no see!! Igår hojade Hanna, Mange, John och jag (och jättemånga andra med såklart) årets första Keps Cup för Specialized Concept Store CK. Foto: Åsa Larsson Att hoja för ett lag där vi är fler än bara jag som hojar annat än BMX känns jätteroligt, att jag sen får representera min lbs gör ju inte saken sämre.  Igår sken solen på alla deltagare, publiken stod som en mur byggd av Trump runt hela banan och var i extas, en ren publikfest helt enkelt.  Själva loppet då? Jo, vi som stod och snackade strunt medan Oscar Ekman pratade i en megafon en mil bort kanske inte lyssnade så bra som vi borde ha gjort så Hanna, Mange och jag startade sist, jag menar verkligen helt sist av alla. Den enda som var bakom oss var en skällande hund som fick spelet av alla kompisar i lycra som hen bara ville älska mest av allt i hela världen. John verkade ha det här med tävlingsvana inne och stod typ längst fram. Foto: Åsa Larsson Banan börjar med världens l

Rotmos med inslag av lera i solig vårskrud

Lördagen bjöd på ett härligt solsken, Erik hade uppmärksammat detta och bjöd in da gorillaz till en tur söderöver som skulle bjuda på både rötter i överflöd, kaffe inkl fika, solsken, lervälling och många glada miner. Posörhojen fick stå hemma, jag körde naturligtvis helstelt. Nästa gång blir det kanske något annat. Vi körde den klassiska Hellas - Handen (Sörmlandsleden 1 - 5 eller något liknande) och förväntningarna var stora på den sju man stora klungan och jag tror inte att någon blev besviken på varesig väder eller underlag, även fast sommarvärmen höll oss på halster. Till skillnad från de inoljade landsvägsrävarna som kör samma typ av hojar så långt ögat kan nå bjuder stigcyklingen på en mer varierad utrustningsflora. Vårt lilla gäng innehöll en blandning av DH (Sunn Radical), AM (Santa Cruz Blur LT), Hellasvolvo (Commencal Meta 5.5), FS-SS (Salsa Dos Niner) samt helstela 29er's (Singular Swift/Kona Unit/Retrotec Boe Edition) och alla passade stigarna lika bra. Fram till Uddby