Fortsätt till huvudinnehåll

Latteföräldrar i Sicklaskiftet

Tog med mig Mirja ut i Sicklaskiftet idag. Hon var sugen på att göra stigcyklingspremiär efter fyra års vila men efter lite detektivarbete insåg hon att man får ofrivillig intervallträning i skogen så off we went.

Mycket gegga så man tappade fart vilket resulterade i en del pushbike idag.
Snurrade omkring lite väster om Hammarbybacken innan vi gav oss på 'Den Siste Mohikanen'. Det gick finfint förutom för undertecknad som kanske ska ha lite mer respekt för blöta spänger/broar. På den sista spängen, den som låg på Indianer och Vita förut sa det tjong och sen låg jag där som en vit val och undrade vad som hände.

Med lånad utrustning i några storlekar fel.
Förutom den lilla fadäsen bjöd stigarna som vanligt på lyxig terräng. Det var nästan så att vi undrade om inte Skogsmulle skulle hoppa fram bakom en buske.

Fantastiska förhållanden.
Tog det i samma tempo på vägen tillbaka som bjöd på Champs Elysses och som Mirja gillade skarpt. Antingen är den lite snällare eller så vågade hon stå på lite mer, eller så var det en blandning av de båda.

På väg hem till lunchen.
Får se när vi kommer ut nästa gång. Funtar på att bygga henne en hoj baserat på en rosa ScandAL ram. Vad sägs om det??

Skrapsår ala Bruce Lee.

Kommentarer

Trevligt att få med kärestan i skogen!
Mycket. Speciellt när det är hon som vill ut.
Kul att se henne på en MTB igen, heja!
Anonym sa…
Om ett par år är hela familjen Anderson ute och cyklar ihop!
Anonym sa…
Vilken kroppsdel är det igentligen du fotat?
Smutt med fru i skogen på hoj, det lär jag inte kunna efterapa de närmsta 5 åren :(

//Axel

Populära inlägg i den här bloggen

Ikväll smäller det!

Nu är det slut på snusket, speciellt för Atle som har haft en fantastisk vila i vintras ty ikväll så kommer mjölksyran som ett brev på posten. Alltså när posten fortfarande delade ut brev som kom fram.

Lite flyt till slut kanske

Efter att ha ruttnat ihop på min NRS (även fast jag kunde få en ny baktriangel för en billig penning) drog jag mig till minnes att Bruse hade nämnt att han tydligen hade fått ett par nya hjul på sin drulleförsäkring. Tänkte att det skadar ju inte att ringa, och visst täckte min försäkring detta och eftersom värdet på min cykel för närvarande ligger på 27.000:- tyckte dom att det visst var värt att ersätta mig med en ny ram för det fascila priset av 1200:-. Så om allt går vägen, vilket dom har sagt att det ska göra kommer jag i dagarna få en rekvisition på en ny Tranceram. Pedalogerna har redan tjingat den sista hos Jaguarverken så om jag har riktigt flyt har jag en Trance att fräsa omkring på runt Kinnekulle. Gällande NRS-ramen är det ju inget fel på den. Det är ju baktriangeln som är paj och det är den som inte finns att hitta ny så skaffar jag bara en ny baktriangel kränger jag iväg NRS-ramen och köper en ny gaffel med lite mer slag på, flyttar Maguran till min Inbred och kränger ivä...

Saker som provocerar

Nu när solen skiner och vägarna börjar torka upp blir jag ju inte så lite sugen på att ta fram racern och rulla ut på Värmdölandet i solskenet. Och vad passar då bättre än att göra det som en stilig gubbe. Rapha är ett klädesmärke som väcker känslor. Antingen verkar folk hata det eller älska det. De som hatar Rapha är ofta personer som aldrig har ägt ett plagg från Rapha och är då naturligtvis bäst på att veta hur plaggen känns eller håller. Vi som äger plagg från Rapha verkar oftast vara nöjda. Det är ju klart att vi kan få hem saker som inte håller den standard som Rapha själva lovar. Men tack vare deras generösa reklamationspolicy är det aldrig några problem att skicka tillbaks defekta eller dåliga plagg. Jag har gjort det en gång när en tröja inte alls höll den kvalitet som mina andra tröjor höll. Jag skickade tillbaks tröjan i den bifogade påsen och erhöll en ny ett par dagar senare. Många tycker att Rapha är jättedyrt. Jag själv tycker att saker som inte håller det de lov...