Andreas och jag har bestämt oss för att ta upp våra helgturer vi körde så flitigt för något år sedan och idag var det premiär. Andreas hade inte cyklat stig sen oktober och jag har ju haft min arm så det skulle bli rehabstuk på tempot.
Vi fick med oss Oscar, Johan och Henrik och 09.20 (lite försenade) så rullade vi mot skogen. Lite festligt att Hammarbybacken var helt tom på folk vid den tiden.
Sicklaskiftet avverkades ganska snart genom Champs Elysses samt några bonusavstickare på lite mindre stigar och sen valde vi att hålla oss i den norra delen av skogen då de senaste turerna har varit mer söderut.
Oerhört skönt att gårdagens töväder inte gjorde stigarna till isbanor, visst var det halt på sina ställen men de ställena var så få så man inte ens tänkte på dom och i skogen var det hellugnt, knappt en människa var ute och de få som var hälsade så glatt så, konflikter i skogen?? Bah!
Turen avslutades i sann LCF-anda på Café Bravo där Madde och Mirja mötte upp med småglinen. Där blev det en macka med
parma/mozzarella samt två semlor (premiär ni vet) och sen gick Atle och Elias därifrån hand i hand som de bästa kompisar.
Vi fick med oss Oscar, Johan och Henrik och 09.20 (lite försenade) så rullade vi mot skogen. Lite festligt att Hammarbybacken var helt tom på folk vid den tiden.
Sicklaskiftet avverkades ganska snart genom Champs Elysses samt några bonusavstickare på lite mindre stigar och sen valde vi att hålla oss i den norra delen av skogen då de senaste turerna har varit mer söderut.
Oerhört skönt att gårdagens töväder inte gjorde stigarna till isbanor, visst var det halt på sina ställen men de ställena var så få så man inte ens tänkte på dom och i skogen var det hellugnt, knappt en människa var ute och de få som var hälsade så glatt så, konflikter i skogen?? Bah!
Turen avslutades i sann LCF-anda på Café Bravo där Madde och Mirja mötte upp med småglinen. Där blev det en macka med
parma/mozzarella samt två semlor (premiär ni vet) och sen gick Atle och Elias därifrån hand i hand som de bästa kompisar.
Kommentarer