Nu när jag äntligen har lämnat 2008 bakom mig, ett riktigt skitår när det kom till cyklingen då jag inte kunde hoja alls på hösten kan man sluta gnälla och se framåt istället. Gnälla är trist!Sista gången jag pendlade till jobbet sittandes på en cykelsadel var den 1:a september, det är 128 dagar sedan och idag är ju som bekant första dagen på resten av mitt liv så varför inte bita ihop och ta en tur till jobbet?
Jag hade redan igår bestämt mig för att ta det lugnt och inte stressköra till jobbet utan bara njuta av att trampa igen.
Först skulle Atle lämnas på dagis, han fick åka pulka medan jag ledde cykeln. Några vinterskor har jag inte ännu och värmesulorna beslöt jag att få ligga kvar i ryggsäcken, hur kallt kan det bli mellan Hammarby - Solna?
På stadsgården kom vinden jag hade glömt bort, det bet i kinderna och jag är tacksam över att rånarluvan satt på idag tillsammans med glasögonen. Underlaget var hårt och packat och inte alls halt.
Vid Munkbron började det att dyka upp en del cyklister, förvånansvärt många utan mössa under hjälmen, hua!! Kul att se att så många ändå använder cykeln som färdmedel även under de dagar som är lite mer köldbitna.
Vid Stadshuset var jag tvungen att stanna och knäppa en bild. Stockholm en solig vintermorgon är det inte mycket som slår, skulle vara en varm sommarmorgon då.Resten av turen gick bra i mitt för dagen ganska lugna tempo och jag svängde in på jobbet ca 50 minuter efter att jag hade lämnat Atle på dagis. Det gick inte fort men jag vill ta det lite lugnt såhär i början och vem har bråttom?
Och fötterna då? Jo visst tusan var dom som isklumpar när jag kom fram så på hemvägen blir det till att grilla tårna lite.
Kommentarer