Fortsätt till huvudinnehåll

Ett par timmars cykling på bakgården.


Då Mirja skulle på en show igår tog jag och Atle våran vanliga runda upp till Hammarbyhöjden där jag alltid får sentimentala vibbar när jag går på Mariestadsvägen. Det var där min mormor bodde mellan 1942 och 1997 ända till hon flyttade till Hemmet för gamla och levde där till hon tragiskt gick bort nästan 93 år gammal i oktober 2000. En av de sorgligaste dagarna i mitt liv.

Men..................

Det betyder att jag istället kunde ge mig ut idag efter jobbet och cykla.

Jag skulle inte bli ensam, så mycket visste jag då Peter och Bengt?!?! hade sagt att dom skulle komma.

Döm om min förvåning när det rullade in tio pers till Hammarbybacken, samt tre till som anslöt uppe vid kolonilotterna.

Kul med folk och vädret var ju kalas.

Sicklaskiftet (som nu börjar kännas lite halvtrist, men bara lite) avverkades genom en blandning av Champs Elysses, Traktormakt och Fem Svåra.

Dow Jones med sin klättring och sen mest utförslöp är alltid en trevlig liten stig där jag nu för tiden svischar ner för utförslöporna utan några som helst betänkligheter. Jag antar att minnet av revbensbrottet och fegtiden därefter börjar släppa lite.

Då målet var att ta sig ut mot masterna valde vi att köra SKF istället för den trista grusvägen och sen bära cyklarna.

När vi hade burit klart kom jag så fram till den första spången på den leden och efter att ha tagit den förra tisdagen är den nu en baggis att klara av. Faktum är att jag ikväll cyklade alla spänger man kan hitta på Gröna leden och tog alla, långa som korta, hela som trasiga. Spångesten verkar vara på väg bort.



Vidare på Russian BBQ och sen Gula ovanför sjön. Efter nerförslöpan var jag så pass seg i benen att jag rullade hemåt medan Patrik, Aron och Bengt?!?! skulle ta en tur via Tresnåret hem.

Det trista var att på Gröna leden hände något med gaffeln så den måste in på service ASAP. Helt plötsligt märkte jag att jag hade tappat ca 50mm slag och en rebound som inte infann sig. Efter att ha tryckt i 30 extra psi så blev den stötig som satan och slår tillbaka fort som tusan. Lika bra att någon på Sportson Söder få krama lite på den.

Hedersknyffeln Patrik erbjöd sig i alla fall att låna ut en gaffel under tiden. Vad skulle man göra utan vänner?

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Ikväll smäller det!

Nu är det slut på snusket, speciellt för Atle som har haft en fantastisk vila i vintras ty ikväll så kommer mjölksyran som ett brev på posten. Alltså när posten fortfarande delade ut brev som kom fram.

Lite flyt till slut kanske

Efter att ha ruttnat ihop på min NRS (även fast jag kunde få en ny baktriangel för en billig penning) drog jag mig till minnes att Bruse hade nämnt att han tydligen hade fått ett par nya hjul på sin drulleförsäkring. Tänkte att det skadar ju inte att ringa, och visst täckte min försäkring detta och eftersom värdet på min cykel för närvarande ligger på 27.000:- tyckte dom att det visst var värt att ersätta mig med en ny ram för det fascila priset av 1200:-. Så om allt går vägen, vilket dom har sagt att det ska göra kommer jag i dagarna få en rekvisition på en ny Tranceram. Pedalogerna har redan tjingat den sista hos Jaguarverken så om jag har riktigt flyt har jag en Trance att fräsa omkring på runt Kinnekulle. Gällande NRS-ramen är det ju inget fel på den. Det är ju baktriangeln som är paj och det är den som inte finns att hitta ny så skaffar jag bara en ny baktriangel kränger jag iväg NRS-ramen och köper en ny gaffel med lite mer slag på, flyttar Maguran till min Inbred och kränger ivä...

Saker som provocerar

Nu när solen skiner och vägarna börjar torka upp blir jag ju inte så lite sugen på att ta fram racern och rulla ut på Värmdölandet i solskenet. Och vad passar då bättre än att göra det som en stilig gubbe. Rapha är ett klädesmärke som väcker känslor. Antingen verkar folk hata det eller älska det. De som hatar Rapha är ofta personer som aldrig har ägt ett plagg från Rapha och är då naturligtvis bäst på att veta hur plaggen känns eller håller. Vi som äger plagg från Rapha verkar oftast vara nöjda. Det är ju klart att vi kan få hem saker som inte håller den standard som Rapha själva lovar. Men tack vare deras generösa reklamationspolicy är det aldrig några problem att skicka tillbaks defekta eller dåliga plagg. Jag har gjort det en gång när en tröja inte alls höll den kvalitet som mina andra tröjor höll. Jag skickade tillbaks tröjan i den bifogade påsen och erhöll en ny ett par dagar senare. Många tycker att Rapha är jättedyrt. Jag själv tycker att saker som inte håller det de lov...