Cyklade i tisdags kväll med Christopher och hans nya Yeti. Stolt som en tupp var han över den, vilket klart är förståeligt.Väldigt fin, lite ovanlig ram (med svenska mått) med 150mm slag bak, fin geometri och rejält lätt.
På grund av olika anledningar (rejäl vurpa) hade han inte sitt vanliga bakhjul utan fick ta det som i normala fall sitter på hans vintercykel. Tre punkor senare skrattade vi lite åt det och inför dagens tur skämtades det friskt över hans tidigare situation. Dagen till ära hade hans vanliga bakhjul blivit fixat och ryggsäcken var proppfull med slangar.
I en liten brant uppför, som C skulle klara vilken dag som helst med ögonbindel fastnade han och ena pedalen pajade. Lite senare knäckte han bakväxelörat och lyckan var total. Kan man verkligen ha sådant oflyt på de två första turerna med sin nya fincykel? Fast någon punka blev det ju inte.
Kommentarer
När det kommer till växelöron får man nog nästan köpa två i taget... :P Det gör jag iaf!