Idag kördes årets sista och min första 200km Brevet.
Magnus och Stizze kom förbi i morse då Mirja var vänlig nog att skjutsa oss. Stizze hade gjort KaoZ av sitt framhjul så han fick låna ett lyxigt RS-10 jag hade liggandes.
Efter att ha fått alla papper och rabblat lite franska ord hojade ligan på en 20 pers iväg.
Planen var att haka på Snäckan CK till Torö för den första stämplingen, men en bit innan vi var där åkte Stizze upp och berättade att Magnus hade släppt. Då hade vi snittat ca 38 blås i ett härligt och ryckigt tempo. Äntligen fick jag en anledning att släppa jag med. Efter någon minut kom Stizze på att han nog ville köra med snabbgruppen, men hur lätt är det att köra ikapp en klunga på 15 pers som matar som satan?
Vi kom fram till Torö butik när svettona skulle sticka. Vi tog en glass och en kaffe och jag fick jordens hugg i kistan. Eftersom jag inte ville sätta mig och bajsa på gårdsplanen ignorerade jag det och hojade på.
Vid Murköfärjan satt Rippa, Staine och en till jag aldrig uppfattade namnet på. Rippa hade haft en ölpaus i Sorunda men då världens värdelösaste cyklister aldrig kom ikapp valde han att hoja vidare och satt nu i en slänt och lapade sol.
Efter färjan trissades tempot upp och Magnus släppte än en gång. Men efter att ha bestämt oss för att försöka hålla ett hyfsat jämnt tempo valde vi att haka på. Enklare att gömma sig i en sexmannaklunga än en tvåmanna liksom. Tempot låg runt 35 blås fram till Vagnhärad där det stämplades och intogs en baconpizza med lite väl mycket flott på.
Vidare till Gnesta där ett annat gäng satt och slappade i solen. Föga anade jag att det var rycklings kusiner som satt där så efter Gnesta fick benen smaka på ryckig körning och kuperad terräng, vilket resulterade i kramp strax innan Södertälje. Jättelätt att köra ikapp dom efter det. Staine hade släppt lite innan och tillsammans med Magnus som släppte en stund senare körde vi tre tillsammans den sista biten.
Jag lyckades få en till krampattack efter Södertälje och efter det tog jag det lite lugnare den sista kilometern.
Vi rullade in på 7.37 (7.25 cyklingstid) vilket jag är grymt nöjd med. Var bra mycket tröttare än efter 340km runt Mälaren. Ett jämnt tempo är tydligen grejen för den här gubben.
Tack alla jag körde med (magnus, stizze, rippa mfl) och som både tog förningar och såg till att mina ben fick sig en lektion i randonneurcykling.
- Posted using BlogPress from my iPhone
Kommentarer
Synd att man inte hade möjlighet att vara med igår. Hade varit skoj.
/N