Fortsätt till huvudinnehåll

Lördag, ätardagen

Idag är det som många säkert vet lördag. Sen jag efter jul började att ändra mitt intag av föda så har jag sett fram emot lördagen, dagen då alla mentala hinder försvinner och jag kan äta vad jag vill.

Problemet är att för varje lördag som kommer så blir jag bara mer och mer illamående efter och även under dekadensen. Utan att vara någon expert tolkar jag det som att min kropp så sakteliga har börjat vänja av sig av socker och fett så när jag som idag trycker i mig vitt bröd till frukost, en halv pizza (fick inte i mig mer) till lunch och en semla till fikat får magen spelet.

Illamåendet är alltså inte mentalt utan fysiskt. Funderar starkt på att inte gå in så satans hårt på lördagarna utan göra lite mer som jag känner. Nu har det nästan varit som en tvångstanke att jag måste käka för att jag får käka men det är nog slut med det nu.

Fan, jag vill ju kunna käka vad jag vill på lördagarna men det är ju inte värt det om man ska sitta (eller ligga på golvet) och må pyton sen.

Ställde mig på vågen i morse och den visade 83kg blankt. Så lite har jag inte vägt sen typ 1986 och helt plötsligt så känns målet på 79,9kg eller under 2011-06-01 inte helt ouppnåeligt. Har ju tappat ca 7kg sen julen och även fast nedgången inte kommer gå så fort borde jag ju klara 3kg på fyra månader kan man ju tycka, fast det får framtiden utvisa.

Kommentarer

STIZZE sa…
jag kände likadant också förut när jag va grymt strikt med intaget.. och det är samma sak nu, när jag tänker på intaget mer än 2veckor så märker jag att kroppen börjar reagera konstigt på dåliga grejer, och när man väl ska svulla så orkar man inte lika som man gjorde innan
Jag mår dåligt av smågodis nu för tiden. Jag blir alldeles stissig och konstig av det. Idag vräkte jag i mig chips bara för att det fanns. Kommer antagligen må skit imorgon bara för det.

Jag tror du fixar ditt mål till sommaren. Håll en jämn linje bara.
Kör så det ryker Johan.
Tille sa…
Det fixar du. Ta inte i så du spricker - varken i veckorna eller på lördagarna.
Fikasvettot sa…
Skärpning! Så här kan du ju inte hålla på. Ät gott, men att pressa ned mat är bara dumheter.

7 kg på en dryg månad är rätt mycket.

Själv var jag extremt godissugen igår. Sen stod jag på Ica och kunde inte hitta nåt jag faktiskt ville ha, så det blev inget.
Anonym sa…
Grattis Lamset!

Själv har jag lagt av med alkolhol, helt. Inte en droppe på snart två månader och jag ligger konstant ett par kg under mina tidigare bottnar...plus att jag aldrig är bakfull :)

//Axel
Fredde sa…
Lyssna på kroppen. Käka bara hälften och lägg den andra hälften i matlådan.


/Fredde

Populära inlägg i den här bloggen

Ikväll smäller det!

Nu är det slut på snusket, speciellt för Atle som har haft en fantastisk vila i vintras ty ikväll så kommer mjölksyran som ett brev på posten. Alltså när posten fortfarande delade ut brev som kom fram.

Rotmos med inslag av lera i solig vårskrud

Lördagen bjöd på ett härligt solsken, Erik hade uppmärksammat detta och bjöd in da gorillaz till en tur söderöver som skulle bjuda på både rötter i överflöd, kaffe inkl fika, solsken, lervälling och många glada miner. Posörhojen fick stå hemma, jag körde naturligtvis helstelt. Nästa gång blir det kanske något annat. Vi körde den klassiska Hellas - Handen (Sörmlandsleden 1 - 5 eller något liknande) och förväntningarna var stora på den sju man stora klungan och jag tror inte att någon blev besviken på varesig väder eller underlag, även fast sommarvärmen höll oss på halster. Till skillnad från de inoljade landsvägsrävarna som kör samma typ av hojar så långt ögat kan nå bjuder stigcyklingen på en mer varierad utrustningsflora. Vårt lilla gäng innehöll en blandning av DH (Sunn Radical), AM (Santa Cruz Blur LT), Hellasvolvo (Commencal Meta 5.5), FS-SS (Salsa Dos Niner) samt helstela 29er's (Singular Swift/Kona Unit/Retrotec Boe Edition) och alla passade stigarna lika bra. Fram till Uddby...

Saker som provocerar

Nu när solen skiner och vägarna börjar torka upp blir jag ju inte så lite sugen på att ta fram racern och rulla ut på Värmdölandet i solskenet. Och vad passar då bättre än att göra det som en stilig gubbe. Rapha är ett klädesmärke som väcker känslor. Antingen verkar folk hata det eller älska det. De som hatar Rapha är ofta personer som aldrig har ägt ett plagg från Rapha och är då naturligtvis bäst på att veta hur plaggen känns eller håller. Vi som äger plagg från Rapha verkar oftast vara nöjda. Det är ju klart att vi kan få hem saker som inte håller den standard som Rapha själva lovar. Men tack vare deras generösa reklamationspolicy är det aldrig några problem att skicka tillbaks defekta eller dåliga plagg. Jag har gjort det en gång när en tröja inte alls höll den kvalitet som mina andra tröjor höll. Jag skickade tillbaks tröjan i den bifogade påsen och erhöll en ny ett par dagar senare. Många tycker att Rapha är jättedyrt. Jag själv tycker att saker som inte håller det de lov...