Fortsätt till huvudinnehåll

Resedagbok New York Dag 5


Sista hela dagen på resan ty i morgon åker vi hem. Längtar som en galning efter Atle nu, ska bli kul/intressant att se hur han reagerar när han ser att mamma och pappa kommer och hämtar honom på förskolan.

Vädret var som vanligt under den här resan, rena skiten alltså och idag kände både Mirja och jag att vi började tröttna på att gömma oss under ett paraply så efter att vi hade spenderat de sista tusenlapparna på GAP, Sephora och F.A.O Schwartz på presenter till Atle och lite parfym till Mirja så gick vi på bio och såg på Duplicity med Clive Owen och Julia Roberts. Klart sevärd med ett slut man inte förväntar sig, sånt gillar jag.

Man kan ju inte åka till USA och inte äta munkar så efter att vi käkat en toppenlunch på den lokala Vietnamessyltan gick vi proppmätta till Duane Reade och köpte oss åtta munkar och varsin Cola Zero, man vill ju inte bli fet liksom. Väl på hotellet tryckte vi i oss två var och var sen redo att kräkas lite. Det är en jäkla tur att man snart åker hem och att man går ca sex timmar om dagen, annars skulle man väl snart väga 200 pannor.

Efter att ha slappat lite i mina gaykallingar på hotellet gick vi hem till Agneta och träffade min sysling Joshua och hans lilla dotter Sienna.
Vi drack lite kallt rosévin som Agnetas hushållerska Carolina serverade. Känns ju lite annorlunda att ha en betjänt som passar upp på en får jag väl erkänna. När Sienna fick syn på Carolina totalrev hon pusslet som hon la med Agneta för att kramas lite. Jag tolkar det som att Carolina är populär.
Joshua var som vanligt och frågade ut oss som om vi satt på en jobbintervju. Han är ärligt talat 100% intresserad av vad vi jobbar med, hur vi bor och vad vi gör på vår fritid.
Att han jobbar 80 timmar i veckan och sen spenderar helgerna i deras hus i The Hamptons lyckades jag få ur honom i alla fall. Själv berättade jag att vi ska kolla på sommarställe i höst men tog aldrig upp i vilken prisklass vi kollar på. Han frågade om vi inte skulle ha pool men det tyckte vi inte behövdes på ett landställe.
Killen köpte sin lägenhet för 11 miljoner dollar så vi lirar inte exakt i samma liga gällande dessa saker. Det var i alla fall som vanligt trevligt att träffa honom och jag fick honom att lova att höra av sig nästa gång han är i Sthlm så vi får bjuda hem dom och visa våra hoods.

Kvällen tillbringades på Gershwin Theatre och vi tittade på den hetaste musikalen för tillfället, Wicked. En helt underbar show som visade vad som egentligen hände under Dorothys resa i landet Oz. Mirja var lycklig som ett litet barn efteråt.

I morgon ska vi göra Central Park för det ska bli bättre väder har dom sagt och sen är det dags att fara hem till lilla Hammarby Sjöstad igen.

Vi glömde kameran hemma så det blir en bonusbild på mina jympadojor som jag har traskat omkring i och som visade sig ha olika färg på sulorna. Lite ghettostyle som verkligen passar mig. Ovandelen är ganska diskret i alla fall och dom är sköna som satan.

Kommentarer

Låter som det inte går någon direkt nöd på er. :)

Ordverifieringen är: bante

Tänk på den du! ;)

Populära inlägg i den här bloggen

Ikväll smäller det!

Nu är det slut på snusket, speciellt för Atle som har haft en fantastisk vila i vintras ty ikväll så kommer mjölksyran som ett brev på posten. Alltså när posten fortfarande delade ut brev som kom fram.

Lite flyt till slut kanske

Efter att ha ruttnat ihop på min NRS (även fast jag kunde få en ny baktriangel för en billig penning) drog jag mig till minnes att Bruse hade nämnt att han tydligen hade fått ett par nya hjul på sin drulleförsäkring. Tänkte att det skadar ju inte att ringa, och visst täckte min försäkring detta och eftersom värdet på min cykel för närvarande ligger på 27.000:- tyckte dom att det visst var värt att ersätta mig med en ny ram för det fascila priset av 1200:-. Så om allt går vägen, vilket dom har sagt att det ska göra kommer jag i dagarna få en rekvisition på en ny Tranceram. Pedalogerna har redan tjingat den sista hos Jaguarverken så om jag har riktigt flyt har jag en Trance att fräsa omkring på runt Kinnekulle. Gällande NRS-ramen är det ju inget fel på den. Det är ju baktriangeln som är paj och det är den som inte finns att hitta ny så skaffar jag bara en ny baktriangel kränger jag iväg NRS-ramen och köper en ny gaffel med lite mer slag på, flyttar Maguran till min Inbred och kränger ivä...

Saker som provocerar

Nu när solen skiner och vägarna börjar torka upp blir jag ju inte så lite sugen på att ta fram racern och rulla ut på Värmdölandet i solskenet. Och vad passar då bättre än att göra det som en stilig gubbe. Rapha är ett klädesmärke som väcker känslor. Antingen verkar folk hata det eller älska det. De som hatar Rapha är ofta personer som aldrig har ägt ett plagg från Rapha och är då naturligtvis bäst på att veta hur plaggen känns eller håller. Vi som äger plagg från Rapha verkar oftast vara nöjda. Det är ju klart att vi kan få hem saker som inte håller den standard som Rapha själva lovar. Men tack vare deras generösa reklamationspolicy är det aldrig några problem att skicka tillbaks defekta eller dåliga plagg. Jag har gjort det en gång när en tröja inte alls höll den kvalitet som mina andra tröjor höll. Jag skickade tillbaks tröjan i den bifogade påsen och erhöll en ny ett par dagar senare. Många tycker att Rapha är jättedyrt. Jag själv tycker att saker som inte håller det de lov...