Fortsätt till huvudinnehåll

Fem fånar på hal is

Då Christopher var sugen på en tur i skogen efter en tids ofrivillig vila möttes vi upp nedanför Hammarbybacken, Christopher, Tobias, Bear och jag. Johnny var son vana trogen exakt sex minuter sen. Bear poserade med sin Santa Cruz Blur LT med dubbdäck. Naturligtvis häcklade vi honom för det men när Johnny väl kom med dubbisar på hojen stelnade våra leenden något då han brukar ha koll på isläget och inte kör med dubbar om det absolut inte behövs.

Utan dubbdäck men med gott gry i skallen satte Christopher fart mot filisofens grav, ett mycket bra val visade det sig, för Johnny och Bear. Vi andra fick släpa hojarna uppför backen, cykla 20 meter och släpa släpa släpa.... Väl upp vid starten av Traktormakt insåg vi att om det skulle bli någon cykling var det bushen som gällde och så fick det bli. Utanför stigarna var det krispigt och bra fäste även för oss med sommardäck och Sicklaskiftet passerades utan några större missöden.

Över Ältavägen och sen bakvägen upp mot gröna där vi återigen cyklade i vildmarken för att få till det lilla fäste vi så hett längtade efter. När vi väl kom upp på på utskiksberget märkte Johnny att han hade bromsläckage och vände hem.

Vi som var kvar körde vidare och efter lite impulsartade stigar ála Christopher och till slut hittade vi ut på brandområdet där vi med en viss möda tråcklade oss ut på gula spåret ovanför sjön och där det fäste bra för oss utan dubbisar. Bear körde hela utan att sätta ner fötterna såklart.

Vägen tillbaka till Hellasgården kördes sen på Källtorpsjöns frusna is och Bear, bördig från Kalifornien verkade aldrig ha sett is innan och var som ett barn ute på sjön och lekte Tony Rickardsson så gott han kunde.

Värmen i Storstugan gjorde gott och det gjorde även laxmackan jag snodde Christopher på. På hemvägen ringde Johnny och berättade att han hade fixat bromsen och var på väg ut igen.

Vägen hem gick via grusvägarna i Sicklaskiftet. Visserligen har kommunen totalförstört skogen men har man bråttom hem kan man ju alltid gasa på och skrämma alla tanter som nu går där och har kämpatg för att få bort cyklisterna från stigarna... Där fick dom.....

Kameran glömde jag vilket jag ångrade ute på Russian BBQ men en GPS-rutt blev det i alla fall.

Kommentarer

Här i Ludvika sätter man på dubbdäcken om hösten och behåller dem på tills våren. Fast just nu har vi alldeles för mycket snö för att cykla i skogen oavsett. :(
Cykelbloggar sa…
Hej Johan,

Omd et går bra skulle vi gärna lista din blogg på "Cykelbloggar.blogspot.com"

Om tycker det verkar Ok kan du antingen skicka en kommentar eller ett mail på cykelbloggar@spray.se eller ovanstående adress.

Mvh
Admin / Cykelbloggar

Populära inlägg i den här bloggen

Ikväll smäller det!

Nu är det slut på snusket, speciellt för Atle som har haft en fantastisk vila i vintras ty ikväll så kommer mjölksyran som ett brev på posten. Alltså när posten fortfarande delade ut brev som kom fram.

Lite flyt till slut kanske

Efter att ha ruttnat ihop på min NRS (även fast jag kunde få en ny baktriangel för en billig penning) drog jag mig till minnes att Bruse hade nämnt att han tydligen hade fått ett par nya hjul på sin drulleförsäkring. Tänkte att det skadar ju inte att ringa, och visst täckte min försäkring detta och eftersom värdet på min cykel för närvarande ligger på 27.000:- tyckte dom att det visst var värt att ersätta mig med en ny ram för det fascila priset av 1200:-. Så om allt går vägen, vilket dom har sagt att det ska göra kommer jag i dagarna få en rekvisition på en ny Tranceram. Pedalogerna har redan tjingat den sista hos Jaguarverken så om jag har riktigt flyt har jag en Trance att fräsa omkring på runt Kinnekulle. Gällande NRS-ramen är det ju inget fel på den. Det är ju baktriangeln som är paj och det är den som inte finns att hitta ny så skaffar jag bara en ny baktriangel kränger jag iväg NRS-ramen och köper en ny gaffel med lite mer slag på, flyttar Maguran till min Inbred och kränger ivä...

Saker som provocerar

Nu när solen skiner och vägarna börjar torka upp blir jag ju inte så lite sugen på att ta fram racern och rulla ut på Värmdölandet i solskenet. Och vad passar då bättre än att göra det som en stilig gubbe. Rapha är ett klädesmärke som väcker känslor. Antingen verkar folk hata det eller älska det. De som hatar Rapha är ofta personer som aldrig har ägt ett plagg från Rapha och är då naturligtvis bäst på att veta hur plaggen känns eller håller. Vi som äger plagg från Rapha verkar oftast vara nöjda. Det är ju klart att vi kan få hem saker som inte håller den standard som Rapha själva lovar. Men tack vare deras generösa reklamationspolicy är det aldrig några problem att skicka tillbaks defekta eller dåliga plagg. Jag har gjort det en gång när en tröja inte alls höll den kvalitet som mina andra tröjor höll. Jag skickade tillbaks tröjan i den bifogade påsen och erhöll en ny ett par dagar senare. Många tycker att Rapha är jättedyrt. Jag själv tycker att saker som inte håller det de lov...