Fortsätt till huvudinnehåll

Måleri på två fronter

I brist på cykeldelar (även fast jag var hos Viktor idag och hämtade min jumpstop) så tog jag idag tillfället i akt att kasta mig över min Peregrine för att äntligen ta tag i den ena dropouten som var lite trång. Med två filar, 30 minuter och lite bättringsfärg senare åkte så baknavet in i dropouten enligt mina önskemål. Känns inte helt optimalt att behöva bända isär baktriangeln varje gång man ska ta bort bakhjulet så det var skönt att få det gjort.



Kvällen tillbringades i konstens tecken då Atle fick för sig att måla lite, både på papper och på parketten. Då detta var hans första målning hemma bestämde vi oss för att föreviga den både på video och på bilder. Festligt hur man ska fota allt när det kommer till den första ungen. Jag som är minstingen finns kanske på 20 bilder (grov överdrift) från min barndom.








Resultatet blev strålande, även fast både Mamma och Pappa inte kunde hålla fingrarna borta. Det här med vattenfärg är ju bra mycket roligare än jag kom ihåg.

I morgon hoppas jag kunna hämta ut paketet från Parker. Leveransen till Sverige gick fort som tusan men vis av erfarenheten kan det ju ta en vecka innan det tar sig de sista kilometrarna till Hammarby Sjöstad. Lite festligt faktiskt hur oerhört ineffektivt det kan vara inom landet och även inom Stockholm. Det är ju inte så att man behöver tulla eller betala moms när man köper saker inom EU så varför det ibland tar en dag från utlandet och sen sju dagar inom Stockholm fattar jag inte. Som "tur" är har jag ju ingen direkt brådska med tanke på armen. På tal om armen är jag ganska säker på att jag inom en månad sitter på cykeln igen när det kommer till att åka till/från jobbet. Alltid något då det antagligen kommer ta ett par extra månader innan jag cyklar stig igen.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Ikväll smäller det!

Nu är det slut på snusket, speciellt för Atle som har haft en fantastisk vila i vintras ty ikväll så kommer mjölksyran som ett brev på posten. Alltså när posten fortfarande delade ut brev som kom fram.

Rotmos med inslag av lera i solig vårskrud

Lördagen bjöd på ett härligt solsken, Erik hade uppmärksammat detta och bjöd in da gorillaz till en tur söderöver som skulle bjuda på både rötter i överflöd, kaffe inkl fika, solsken, lervälling och många glada miner. Posörhojen fick stå hemma, jag körde naturligtvis helstelt. Nästa gång blir det kanske något annat. Vi körde den klassiska Hellas - Handen (Sörmlandsleden 1 - 5 eller något liknande) och förväntningarna var stora på den sju man stora klungan och jag tror inte att någon blev besviken på varesig väder eller underlag, även fast sommarvärmen höll oss på halster. Till skillnad från de inoljade landsvägsrävarna som kör samma typ av hojar så långt ögat kan nå bjuder stigcyklingen på en mer varierad utrustningsflora. Vårt lilla gäng innehöll en blandning av DH (Sunn Radical), AM (Santa Cruz Blur LT), Hellasvolvo (Commencal Meta 5.5), FS-SS (Salsa Dos Niner) samt helstela 29er's (Singular Swift/Kona Unit/Retrotec Boe Edition) och alla passade stigarna lika bra. Fram till Uddby...

Summering och planering

Nu när året börjar lida mot sitt slut måste ju även jag bladdra lite om 2009 och även om 2010. Som så många andra har jag cyklat mer 2009 än jag gjorde 2008. Jag för ingen statistik men km mätaren samt bensinutgifterna på min bil skvallrar om att jag kommer köra 6 månader längre innan jag behöver serva den jämfört med förra servicen och det borde ju ge ett resultat på ca 50% mer cykelpendlande 2009 jämfört med 2008. Eftersom jag är en snål jäkel kommer jag att försöka minska bilpendlandet lika mycket 2010 såklart. Under 2010 kommer jag att fortsätta med att inte föra statistik på mitt cyklande (förutom på funbeat då lite grafer och pajbitar är kul att titta på samt att jag vill hålla Tobbe bakom mig), jag kommer fortsätta med att inte åka till Göteborg för att mäta pulsnivåer, jag kommer förhoppningsvis att öka mitt racercyklande då jag tycker att det är både skoj och socialt samt åka några gånger till Gesunda och kanske bryta något. Men det enda löfte jag verkligen ska försöka att hål...