I morse när jag vaknade hade jag samma känsla jag har haft ganska länge nu. En känsla av att det bara är jobbigt att ens tänka tanken att ge sig ut och motionera. En känsla jag ofta får när jag inte har rört mig på länge. Å andra sidan blir det tvärtom när jag väl är igång.Idag gjorde jag dock helt om och drog på mig min ullmaxtröja, spårvägsjackan, några better bodiesbyxor jag en gång gymmade i och mina löpardojor jag köpte på löplabbet för en fem år sedan.
Hammarbybacken i ett varmare väder under SSWC-06
Känslan av illamående, tryck i bröstet och sprängande vader kom redan innan jag kom till hammarbybacken och jag lovar, jag bor inte långt bort från backen.
Planen var att varva löpning med lite sträckor av promenerande, något annat hade inte funkat heller.
Jag tog mig nästan bort till Ältavägen (dit är det 2,5km hemifrån) innan jag vände så det blev väl kanske en 3.5km idag. En pinsamt låg siffra men någonstans ska man ju börja. Om alternativet var att ligga på soffan så var det ändå helt ok. I övermorgon ska jag ge mig ut igen. Ska nog köpa mig en billig pannlampa på Clas Ohlsson. Dom har någon Silva M4 som säkert duger till löpträning.
Snart räknar jag med att kunna börja cykla till och från jobbet och jag hoppas att jag fortsätter med löpningen efter det. Sicklaskiftet erbjuder ju så många härliga stigar att springa runt i att det vore bara dumt att lägga av, men det får vi se. Cyklingen är ju bra mycket roligare än löpningen fast löpningen är ju ljusår roligare än att sitta på en cykel inne med en trainer under.
Det viktigaste är ju i alla fall att nu känns det som att jag faktiskt har kommit ett steg närmare stigcyklingen jag tycker så mycket om.
Kommentarer
En sak är säker, jag köper inga avancerade skor för dryga tusenlappen i alla fall.
Jag hatatde att springa förut men har nu börjat fundera på Berlin Marathon