Fortsätt till huvudinnehåll

Mysdag med trista inslag.

Dagen börjades som vanligt med att 05.19 titta på Råttatouille för den 65433 gången. Vid sjutiden tog Mirja över och jag fick den där timmen som är så härlig. 08.30 satt vi på fiket (en satt och en annan sprang omkring och såg till att Atle inte sprang rakt ut i gatan) och tog en kaffe och macka.

Idag begravdes Angelicas farfar Lorentz. En krutgubbe som gick bort vid 91 års ålder och som kommer saknas av många.
Jag hade således tagit ledigt från jobbet för att kunna visa min respekt för honom.

När sen begravningen var över hämtade vi Atle i parken vid mormor och sen valde jag att göra det Atle gillar mest i hela världen, cykla med honom bakpå.

Atle är helt såld på att sitta bak i sin Hamax Siesta och peka på allt och alla som kommer i närheten samtidigt som han yttrar ordet 'dä' hela tiden.

Då Mirja skulle fixa ett kort till en jobbarpolares systerdotters student valde vi att ta en liten runda och bara softåka.
Redan efter en tre minuter mötte vi Magnus som hade varit ute och gjort Hellas osäkert och var på väg hem. Efter lite tjit-tjat med honom åkte vi så vidare.

Dagens tur gick:
  • Förbi Lilla Sickla, drottning Kristinas jaktslott en gång i tiden.
  • Förbi Marcuskyrkan i Björkhagen där mina föräldrar gifte sig en gång för länge sedan.
  • In vid Källbrinks IP med skogen bakom där jag friade till Mirja genom en två sidor lång dikt jag skrev.
  • Runt Bagarmossen på cykelvägar jag aldrig tidigare har kört.
  • Genom Kärrtorp där Mirja växte upp.
  • Förbi Hemmet för gamla där min mormor bodde sina sista år.
  • Genom Hammarbyhöjden där min mormor bodde mellan 1942 och 1998 och där min mor har växt upp.
  • Ner till Hammarby Sjöstad där vi nu bor.
Turen i sig är inte så lång men den hade blivit längre om inte Atle hade bitit sig själv i läppen i ett litet gupp. Efter det var det inte lika kul att sitta bak längre. Däremot så log han sitt finurliga leende när vi väl kom tillbaks så det var nog inte så farligt.

Dagar som dessa är det ju nästan brottsligt att sitta inne så lilla familjen valde att ta en picknick ut i det gröna (mellan lite hus hemmavid på en gräsmatta alltså). Atle tog fixien såklart.
Och när vi packade upp maten kom Birgitta och cyklade förbi men snabb som jag är kom jag inte ens på tanken att ropa på henne, och strax därefter kom Johnny och lika tyst förblev jag.

Maten intogs med bra aptit och sen var det dags att utforska de roliga trapporna nere vid kanalen ett tag innan det var dags att gå hem och göra kväll.

Förutom begravningen blev detta en helt superfin dag med bra väder och mycket tid med Atle. Att i sakta mak cykla genom Hammarbys omnejd är bland det bästa man kan göra. Inte lika utmanande som en skogstur men sådär övermysig.

Kommentarer

Jag tycker det där låter precis som vad du behöver (minus begravningen då...). Fina lata dagar med familjen är skiten för stressade själar.

Populära inlägg i den här bloggen

Ikväll smäller det!

Nu är det slut på snusket, speciellt för Atle som har haft en fantastisk vila i vintras ty ikväll så kommer mjölksyran som ett brev på posten. Alltså när posten fortfarande delade ut brev som kom fram.

Lite flyt till slut kanske

Efter att ha ruttnat ihop på min NRS (även fast jag kunde få en ny baktriangel för en billig penning) drog jag mig till minnes att Bruse hade nämnt att han tydligen hade fått ett par nya hjul på sin drulleförsäkring. Tänkte att det skadar ju inte att ringa, och visst täckte min försäkring detta och eftersom värdet på min cykel för närvarande ligger på 27.000:- tyckte dom att det visst var värt att ersätta mig med en ny ram för det fascila priset av 1200:-. Så om allt går vägen, vilket dom har sagt att det ska göra kommer jag i dagarna få en rekvisition på en ny Tranceram. Pedalogerna har redan tjingat den sista hos Jaguarverken så om jag har riktigt flyt har jag en Trance att fräsa omkring på runt Kinnekulle. Gällande NRS-ramen är det ju inget fel på den. Det är ju baktriangeln som är paj och det är den som inte finns att hitta ny så skaffar jag bara en ny baktriangel kränger jag iväg NRS-ramen och köper en ny gaffel med lite mer slag på, flyttar Maguran till min Inbred och kränger ivä...

Saker som provocerar

Nu när solen skiner och vägarna börjar torka upp blir jag ju inte så lite sugen på att ta fram racern och rulla ut på Värmdölandet i solskenet. Och vad passar då bättre än att göra det som en stilig gubbe. Rapha är ett klädesmärke som väcker känslor. Antingen verkar folk hata det eller älska det. De som hatar Rapha är ofta personer som aldrig har ägt ett plagg från Rapha och är då naturligtvis bäst på att veta hur plaggen känns eller håller. Vi som äger plagg från Rapha verkar oftast vara nöjda. Det är ju klart att vi kan få hem saker som inte håller den standard som Rapha själva lovar. Men tack vare deras generösa reklamationspolicy är det aldrig några problem att skicka tillbaks defekta eller dåliga plagg. Jag har gjort det en gång när en tröja inte alls höll den kvalitet som mina andra tröjor höll. Jag skickade tillbaks tröjan i den bifogade påsen och erhöll en ny ett par dagar senare. Många tycker att Rapha är jättedyrt. Jag själv tycker att saker som inte håller det de lov...