Fortsätt till huvudinnehåll

Är min födelsedag något att fira?

Idag fyller jag år. Helt plötsligt är jag närmare 40 än 30 men det har jag inget emot. Att bli äldre hör livet till och jag känner mig i fin form. Atles bästa kompis Viking fyllde åtta veckor idag. Viking är Mirjas kusins lille kille men är som en kusin till Atle då Mirja och sina kusiner är som syskon. Viking föddes för åtta veckor sedan, på fredagen den 13:e april. Han hade så kallade smultronmärken (som är en slags kärlnybildning) på sin lever och under de senaste sju veckorna har vi alla i hans närhet pendlat mellan hopp och tragedier då hans lever har växt och har vägt ca ett kg, på en liten kille som ska väga fyra kg. Som en ren öppning i himlen erbjöd sig en kompis till Mirjas kusin att donera en bit av sin lever för att Viking skulle kunna bli frisk. Hennes lever matchade allt till perfektion och igår började transplantationen. I natt ringde Mirjas kusin och berättade att Viking inte klarade av transplantationen. När dom började operera hittade man flera smultronmärken på insidan av buken som började blöda och dessa blödningar kunde inte stoppas. Han for till Nangijala 00.48 på grund av judet dessa blödningar. Själva transplantationen gick bra och det känns helt overkligt att han slets ifrån oss på grund av andra komplikationer. Åtta veckor gammal och en riktig kämpe så har han satt djupa spår inom mig. Jag har säkert gråtit tio gånger idag och kommer nog att gråta tio gånger till. Men gråten befriar så det känns lite bättre efter varje gång. Chocken har lagt sig nu känns det som, men livet känns ganska fattigt just nu. Föräldrar ska inte behöva begrava sina egna barn. Jag kommer alltid att bli påmind om denna helvetesdag varje gång jag fyller år fr.o.m nu. Jag ska sluta fylla år har jag bestämt.
Det kanske är en annorlunda sak att skriva om då jag mest har blajjat om cykelsaker men jag kände att jag var tvungen att skriva av mig detta. I helgen är det Lida Loop och jag åker nog dit mest för att skingra tankarna men det blir ingen cykling.

Kommentarer

Anonym sa…
Vad ska man säga? Tragiskt!

Som förälder är det jättejobbigt att höra om barn som råkar illa ut. Är man sen en nära bekant så blir det ju naturligtvis ännu värre.

Man ska inte ta någonting för givet, det är helt klart. Man ska ta sig tid att njuta av det liv man har, tillsammans med dem man älskar.

Jag lider med verkligen med Mirjas kusin med familj och dig & Mirja.

Nangijala är fint säger mina barn, Viking kommer att få det bra där.
Nypan sa…
Johan,
svårt att skriva nåt, eftersom man på din blogg oftast lägger nån lättsam kommentar om cykel.
Det är ofattbart tungt att till och med tänka sig smärtan och sorgen som anhöriga får bära när barn dör. Varje gång jag hör om såna tragedier, tackar jag livet för att alla mina 5 barn lever och mår bra. Jag känner ju knappt dig, men lider ändå med dig och Vikings anhöriga.
Rikard sa…
Som färsk pappa kan jag verkligen känna med dig. Det är sådant man grinar för bara man tänker tanken. Att leva för stunden och verkligen njuta av tiden man har med sin familj och sina barn är viktigare än allt annat.
Markus F sa…
Ja fy fan, jag grinar alltid över barn som dör. Jag har alltid hjärtat i halsgropen när några vänner väntar barn och blir alltid lika glad när det visar sig att det har gått bra. Min första son Christian dog efter bara några timmar, och även om det är jättelänge sedan nu (han skulle ha bliivit 21 i år) så är en liten bit av hjärtat alltid ledset. Nä, föräldrar ska absolut inte behöva begrava sina barn.
Oj, det var därför du verkade lite låg igår. Och fokuserad på loppet som jag var så frågade jag inte. Hade inte läst detta heller.
Jag finner ej ord för det inträffade. Kan bara beklaga sorgen och och tänka på hur lyckligt lottad jag är som har två friska barn. Krama Atle och Mirja från mig. Och kom ihåg att vi ses ju alla i Nangijala.

Vi hörs !

//Skogling
Usch vad tragiskt. Nu när man själv är farsa så mår man riktigt dåligt när man hör sånt här.
Man ska nog inte ta saker för givet här i livet. Ibland tar det slut alldeles för snabbt.
Vi ses.
/Johan
Tack för alla snälla ord. Dom värmer. Nu när det har gått några dagar har den värsta chocken lagt sig iaf och nu är det bara att invänta begravningen så kan vi alla börja gå vidare sen. Vi ses i skogen snart allihopa, eller på en härlig landsväg!
Angelica sa…
Sorgen finns alltid där men livet går vidare och som skogling skrev -vi ses alla i Nangijala. Så glad över att ni finns alla goa vänner och släkt :)

Populära inlägg i den här bloggen

Ikväll smäller det!

Nu är det slut på snusket, speciellt för Atle som har haft en fantastisk vila i vintras ty ikväll så kommer mjölksyran som ett brev på posten. Alltså när posten fortfarande delade ut brev som kom fram.

Lite flyt till slut kanske

Efter att ha ruttnat ihop på min NRS (även fast jag kunde få en ny baktriangel för en billig penning) drog jag mig till minnes att Bruse hade nämnt att han tydligen hade fått ett par nya hjul på sin drulleförsäkring. Tänkte att det skadar ju inte att ringa, och visst täckte min försäkring detta och eftersom värdet på min cykel för närvarande ligger på 27.000:- tyckte dom att det visst var värt att ersätta mig med en ny ram för det fascila priset av 1200:-. Så om allt går vägen, vilket dom har sagt att det ska göra kommer jag i dagarna få en rekvisition på en ny Tranceram. Pedalogerna har redan tjingat den sista hos Jaguarverken så om jag har riktigt flyt har jag en Trance att fräsa omkring på runt Kinnekulle. Gällande NRS-ramen är det ju inget fel på den. Det är ju baktriangeln som är paj och det är den som inte finns att hitta ny så skaffar jag bara en ny baktriangel kränger jag iväg NRS-ramen och köper en ny gaffel med lite mer slag på, flyttar Maguran till min Inbred och kränger ivä...

Saker som provocerar

Nu när solen skiner och vägarna börjar torka upp blir jag ju inte så lite sugen på att ta fram racern och rulla ut på Värmdölandet i solskenet. Och vad passar då bättre än att göra det som en stilig gubbe. Rapha är ett klädesmärke som väcker känslor. Antingen verkar folk hata det eller älska det. De som hatar Rapha är ofta personer som aldrig har ägt ett plagg från Rapha och är då naturligtvis bäst på att veta hur plaggen känns eller håller. Vi som äger plagg från Rapha verkar oftast vara nöjda. Det är ju klart att vi kan få hem saker som inte håller den standard som Rapha själva lovar. Men tack vare deras generösa reklamationspolicy är det aldrig några problem att skicka tillbaks defekta eller dåliga plagg. Jag har gjort det en gång när en tröja inte alls höll den kvalitet som mina andra tröjor höll. Jag skickade tillbaks tröjan i den bifogade påsen och erhöll en ny ett par dagar senare. Många tycker att Rapha är jättedyrt. Jag själv tycker att saker som inte håller det de lov...