Fortsätt till huvudinnehåll

Mötley Crüe

Första gången jag hörde Mötley Crüe var 1982 när min dåvarande granne Tony kom hemsläpandes med skivan Too Fast For Love. Videon till Live Wire där Nikki Sixx brann imponerade stort på en 11-åring och jag måste erkänna att jag åtminstone funderade på att testa...
Under hela 80-talet var jag ett stort fan men när Vince Neil slutade på 90-talet tyckte jag att det hade gått för långt. Mötley försvann ur min värld....

Till min stora glädje lyckades Nikki Sixx att återförena bandet efter diverse tafatta försök och 2005 gav dom sig ut på sin Carnival of Sin-turne i USA. Frugan och jag flög över till NY för att se dom lira och visst var det som på gamla dar (nästan i alla fall). När publiken sjöng hela introt i Home Sweet Home blev till och med Tommy Lee rörd.

Jag har väntat på att få se dom en gång till, bara en gång till..... Och när jag såg en blänkare i City om att dom skulle komma började förberedelserna och en vecka senare när jag var nere i Jönköping på jobb så stod Mirja och Atle i biljettkön vid Globen.

5:e juni tågar vi in ett gäng på Globens golv för att på ståplats än en gång se mina gamla hjältar.. That's Rock'n Roll....
/Johan

Kommentarer

MOR sa…
Nu börjar man känna igen dig !!!!
Jag gillar inte Mötley Crüe.

//Skogling
Jag vet Patrik, du e mer för Britney Spears
Nypan sa…
Min äldsta grabb vill gå på konserten. Jag klurar på om han och jag ska gå. Har inte sett dom sen Monsters of rock på Råsunda. och det var inte i går. ( fan vad gammal jag är )

Populära inlägg i den här bloggen

Ikväll smäller det!

Nu är det slut på snusket, speciellt för Atle som har haft en fantastisk vila i vintras ty ikväll så kommer mjölksyran som ett brev på posten. Alltså när posten fortfarande delade ut brev som kom fram.

Rotmos med inslag av lera i solig vårskrud

Lördagen bjöd på ett härligt solsken, Erik hade uppmärksammat detta och bjöd in da gorillaz till en tur söderöver som skulle bjuda på både rötter i överflöd, kaffe inkl fika, solsken, lervälling och många glada miner. Posörhojen fick stå hemma, jag körde naturligtvis helstelt. Nästa gång blir det kanske något annat. Vi körde den klassiska Hellas - Handen (Sörmlandsleden 1 - 5 eller något liknande) och förväntningarna var stora på den sju man stora klungan och jag tror inte att någon blev besviken på varesig väder eller underlag, även fast sommarvärmen höll oss på halster. Till skillnad från de inoljade landsvägsrävarna som kör samma typ av hojar så långt ögat kan nå bjuder stigcyklingen på en mer varierad utrustningsflora. Vårt lilla gäng innehöll en blandning av DH (Sunn Radical), AM (Santa Cruz Blur LT), Hellasvolvo (Commencal Meta 5.5), FS-SS (Salsa Dos Niner) samt helstela 29er's (Singular Swift/Kona Unit/Retrotec Boe Edition) och alla passade stigarna lika bra. Fram till Uddby...

Summering och planering

Nu när året börjar lida mot sitt slut måste ju även jag bladdra lite om 2009 och även om 2010. Som så många andra har jag cyklat mer 2009 än jag gjorde 2008. Jag för ingen statistik men km mätaren samt bensinutgifterna på min bil skvallrar om att jag kommer köra 6 månader längre innan jag behöver serva den jämfört med förra servicen och det borde ju ge ett resultat på ca 50% mer cykelpendlande 2009 jämfört med 2008. Eftersom jag är en snål jäkel kommer jag att försöka minska bilpendlandet lika mycket 2010 såklart. Under 2010 kommer jag att fortsätta med att inte föra statistik på mitt cyklande (förutom på funbeat då lite grafer och pajbitar är kul att titta på samt att jag vill hålla Tobbe bakom mig), jag kommer fortsätta med att inte åka till Göteborg för att mäta pulsnivåer, jag kommer förhoppningsvis att öka mitt racercyklande då jag tycker att det är både skoj och socialt samt åka några gånger till Gesunda och kanske bryta något. Men det enda löfte jag verkligen ska försöka att hål...