Fortsätt till huvudinnehåll

Bonkad i Banjoland

Alla bilder tagna av Johan Karlsson & Andreas Nyström

Dagen började bra med en extra timme i slafen, grötfrukost med DN under tystnad +ANNAT...

Sa adjö till lilla familjen och hoppade på cyclocrossen och begav mig mot Södra Station. Väl där satt Johan och fipplade med sin mobil och snart ramlade Micke, Daniel, Vic, Markus (tror jag han hette), Andreas och en kille jag inte kommer ihåg namnet på. Väl på tåget såg vi Kaj med. Trevligt med lite sällskap.. Nio var vi som lämnade Rivendell på väg mot Mordor. Jag var Gimli, ni vet dvärgen som har problem ett hänga med i alvernas, människornas, hobernas och Gandalfs tempo.


På väg ut från Nynäshamn vurpade Andreas och någon mer tror jag i en rondell med ett svullet knä som resultat, något som inte hindrade honom från att köra ifrån mig. Han var nog Legolas, ni vet alven...

Vi körde den nu ganska vanliga sträckan på Tour De Retard och tempot var rätt bra. Viktor som var lite krasslig höll ett bra tempo där framme. Hade han varit frisk hade jag väl hoppat in hos någon bonde i Segersäng och snott en hagelbrakare för att göra processen kort med någon (antagligen mig själv).

I hissen på väg upp efter cykeltvätten
Jag vet inte exakt när det hände men efter en 30km började mina ben att protestera lite... Jag kollade runt om det fanns en gråterska att hyra men hittade ingen så jag valde alternativ nummer två, tugga styrlinda och hålla käft. Och så fortsatte det. Det funkade hyfsat bra på de platta partierna men så fort det gick uppför så tokdog jag. Micke var schysst och höll mig sällskap i hela Tyresta typ. Han är en riktig vän han.

Återvann lite heder innan Tungelsta genom att hoja genom det nu helt igenlerade och igenblöta partiet innan grustaget där alla tuffare valde att börja gå istället för att bara trampa på.

Bildbeviset

Det positiva är ju att turen som faktiskt brukar ta 5 timmar i rulltid på lättrullade och torra grusvägar tog 4½ timme på trögrullade och blöta grusvägar. Kan ju kanske vara en anledning till varför det blev jobbigt. Och för Fredde som gillar pulskurvor presenterar jag dagens skörd.

Kommentarer

Fikasvettot sa…
Det verkade ju...trevligt? Eller är det bara jobbigt som gäller nuförtiden? ;)
Andreas sa…
Knät klarade sig.
Det är höften som är svullen.
Är stel som en 100-åring när jag ska resa mig och gå.
Johan (Black Planet) sa…
En rolig tur i Banjoland. Undrar vad som hände att du dog en smula? Du är ju stark numera.
Det var ju meningen att det skulle bli en trevlig tur. Det var bara mina ben som satte stopp för det.

Aha, var det höften? Vete tusan om det är bättre eller sämre än knät? Kan tänka mig att du har grymt ont nu när du har stelnat till lite..
Fredde sa…
Mycket bra! Ett pass utan kurva är inget korrekt utfört pass.

Tycker du ska göra ett maxpulstest så vi ser att du inte ligger och maskar...

:)
Andreas sa…
Ditt symptom liknar vad som hände mig för två veckor sedan. Halvvägs på rundan blev benen spaghetti i minsta lilla motlut. På platten kunde jag mata på hyffsat.
Sedan var jag förkyld fram till i fredags.
http://happymtb.org/forum/read.php/1/1743069/1745409#msg-1745409

Populära inlägg i den här bloggen

Ikväll smäller det!

Nu är det slut på snusket, speciellt för Atle som har haft en fantastisk vila i vintras ty ikväll så kommer mjölksyran som ett brev på posten. Alltså när posten fortfarande delade ut brev som kom fram.

Rotmos med inslag av lera i solig vårskrud

Lördagen bjöd på ett härligt solsken, Erik hade uppmärksammat detta och bjöd in da gorillaz till en tur söderöver som skulle bjuda på både rötter i överflöd, kaffe inkl fika, solsken, lervälling och många glada miner. Posörhojen fick stå hemma, jag körde naturligtvis helstelt. Nästa gång blir det kanske något annat. Vi körde den klassiska Hellas - Handen (Sörmlandsleden 1 - 5 eller något liknande) och förväntningarna var stora på den sju man stora klungan och jag tror inte att någon blev besviken på varesig väder eller underlag, även fast sommarvärmen höll oss på halster. Till skillnad från de inoljade landsvägsrävarna som kör samma typ av hojar så långt ögat kan nå bjuder stigcyklingen på en mer varierad utrustningsflora. Vårt lilla gäng innehöll en blandning av DH (Sunn Radical), AM (Santa Cruz Blur LT), Hellasvolvo (Commencal Meta 5.5), FS-SS (Salsa Dos Niner) samt helstela 29er's (Singular Swift/Kona Unit/Retrotec Boe Edition) och alla passade stigarna lika bra. Fram till Uddby...

Summering och planering

Nu när året börjar lida mot sitt slut måste ju även jag bladdra lite om 2009 och även om 2010. Som så många andra har jag cyklat mer 2009 än jag gjorde 2008. Jag för ingen statistik men km mätaren samt bensinutgifterna på min bil skvallrar om att jag kommer köra 6 månader längre innan jag behöver serva den jämfört med förra servicen och det borde ju ge ett resultat på ca 50% mer cykelpendlande 2009 jämfört med 2008. Eftersom jag är en snål jäkel kommer jag att försöka minska bilpendlandet lika mycket 2010 såklart. Under 2010 kommer jag att fortsätta med att inte föra statistik på mitt cyklande (förutom på funbeat då lite grafer och pajbitar är kul att titta på samt att jag vill hålla Tobbe bakom mig), jag kommer fortsätta med att inte åka till Göteborg för att mäta pulsnivåer, jag kommer förhoppningsvis att öka mitt racercyklande då jag tycker att det är både skoj och socialt samt åka några gånger till Gesunda och kanske bryta något. Men det enda löfte jag verkligen ska försöka att hål...