Fortsätt till huvudinnehåll

Lilla varvet runt Mälaren

Magnus och jag hade bestämt oss för att köra de 22 milen runt Mälaren som en liten "kännapå" tur inför sommarens Mälaren Runt på 33 mil. Vi är ju liksom inga randonörer så 22 mil är ingen barnlek för oss otränade gubbar.
Tille skulle haka på, bara jag ändrade titeln på tråden på happy, vilket jag naturligtvis gjorde... Alltid bra att ha med någon som kan hoja 22 mil sovandes.

När det närmade sig skulle helt plötsligt en hel drös med människor haka på, vilket bara var roligt så när vi möttes upp vid Cykelspecialisten var vi tio pers, plus Johnny som var ute på en blåställsrunda och vinkade hejdå.

Vi höll bra fart ner till Södertälje, dryga 31km/h inkl sträckan att ta sig genom de södra förorterna. Väl där fikade vi och jag passade på att säga hej till alla jag inte kände, typ de flesta.

På med lamporna för att fortsätta mot Strängnäs där mytis mötte upp med fräscha ben och ett löfte om lite vatten till dom som behövde. Själv hade jag druckit som ett bajenfyllo dricker kosken så jag passade drickan.


Nästa stopp var Statoil Enköping där det naturligtvis stod lite kidz med någon Caprice Classic från typ -78 och snackade oktan och raggartärningar, vilket tragiskt liv folk i småstäder lever.. Vi hade en fortsatt bra fart, dock inte tack vare mig utan farten stod personer om tille, skogling och Mattias för... Mattias var nog starkast av alla i natt, det gick liksom så lätt för honom, typ hela tiden..

Någonstans innan Bålsta började det ljusna, Tille lockade med en present i form av en mysig liten backe, vilken jag tog ståendes, förra året så åkte Markus Lindholm och praktiskt taget drog mig uppför. På Shell stod det några poliser och snackade med lite grabbar som typ såg ut att vara 13 år.. Sover man inte på natten när man är 13?!?!

Nu hade Mattias på sin fixie släppt. Han kände att han behövde hoja i ett jämnt tempo så han trampade på i sin egen takt. Han har kört 100 mil på den i ett sträck så att han skulle klara sig hem var vi alla hyfsat säkra på.


Nu började Magnus se rejält sliten ut men han trampade på utan att klaga. Den sista biten, när man börjar närma sig Sthlm är hyfsat dryg.. Nu hade skogling försvunnit för länge sen, Sia hade tydligen utlovat lite rajtan tajtan under täcket om han snittade 40km/h sista biten så han tog chansen. Rapport om det kan ni säkert se på http://skoglingsblogg.blogspot.com/ senare.

Efter en gruppbild på Tranebergsbron splittades klungan. Göran, Magnus och jag tog en välförtjänt frukost på Taxifiket på Tideliusgatan och sen var det nerförsbacke hela vägen hem.

Tack alla som hakade på och speciellt ni som tog vind mest hela tiden. Tille bör ju skaffa lite högre profil på sina hjul, nu låter det ju bara som en personbil när han kommer. Lite lastbilskänsla efterfrågas.

Bilderna har jag hänsynslöst stulit från Skogling.

Förresten, i morse stod vågen på 79.5kg

Kommentarer

Ha ha ! Bra skrivet.

Vrålnygga bilder !! :)

Du var i alla fall lätt snuggast klädd igår. :)

-Skogling
Visst var bilderna bra???

Vi (jag) i LGCF ser det som en självklarhet att klä sig propert när man ska ut med sina vänner.
Kul att ni Hellascyklister vidgar era vyer. Några sån här rundor till och ni är fast i randonnéträsket.

/Mattias
Daniel sa…
Danke schön, det var min första nattrunda. Jäkligt mysigt, hoppas det blir fler såna i sommar!

//DT
Anders sa…
Fin tur! Vilken frukost hade de på taxifiket? Kör den igen i augusti så hänger jag på.
Anders sa…
Förrsten blir jag lite stött av trashsnacket om Sveriges närmaste stad.
Har man bara ätit bullar och rullkorv på statoil har man inte upplevt staden. Jag hade mina tonår i Enköping. Det var förvisso mkt epartraktorer och snus när jag tänker efter. ;-)
Hahaha... Det kändes verkligen som att komma till byhåla men dom grabbarna representerar säkert inte samhället över lag...

För övrigt så tyckte jag att fikt hade en helt ok frukost med macka med falukorv och ägg och en kaffe till det. Kanske inte det mest flashiga men dom hade iaf öppet vid den tidpunkten.
Fikasvettot sa…
Haha, vilket gubbgnäll om "ungdomarna" :D
Oroa dig inte Oskar, när du kommer upp i min ålder får du börja gnälla du med :oD
Vilken "Getaway in Stockholm"-känsla på den sista minuten hem mot Sjöstaden : )

Och hånet mot landsorten skar rätt in i hjärtat.

; )
Tille sa…
Ja, men tack då.
Det där gick ju bra. Nu är ni redo för MÄalren.
"Nästa stopp var Statoil Enköping där det naturligtvis stod lite kidz med någon Caprice Classic från typ -78 och snackade oktan och raggartärningar, vilket tragiskt liv folk i småstäder lever.. "

Hahahahahah!!

Tack för en rolig runda!

//wei
Hoho... Jag misstänkte att det skulle väcka lite "ont blod" det där om landsortskidzen men dom stod faktiskt och snackade om oktan, vilket jag fann lite festligt...

Populära inlägg i den här bloggen

Ikväll smäller det!

Nu är det slut på snusket, speciellt för Atle som har haft en fantastisk vila i vintras ty ikväll så kommer mjölksyran som ett brev på posten. Alltså när posten fortfarande delade ut brev som kom fram.

Sub-5kg

För er som känner mig vet ni att jag oftast inte bryr mig om vad mina cykelsaker väger. Den enda hoj jag har vägt är min Giant Reign X som vägde in på 14kg blankt och det var bara för att Max tyckte vi skulle väga den som det skedde. Med det sagt är jag ju inte sämre än att jag kan ändra mig. Jag vet fortfarande inte vad min racer väger men den ligger runt 5,5kg plus/minus några kilon. Det jag däremot vet vikten på är mina racerhjul och dom väger 1622gr exkl fälgband och snabbkopplingar så när Gurra igår messade mig om att kolfiberhjulen var klara var jag ju naturligtvis tvungen att fråga vad dom väger och domen blev följande: Framhjul = 507gr Bakhjul = 672gr Snabbkopplingar = 90gr Vilket betyder att hjulen väger 1179gr exkl snabbkopplingar att jämföra med 1622gr med dom jag nu har på. Mina Conti Sprinter väger 280gr styck inkl ventilförlängare och ett GP4000S 23mm plus slang väger 326gr. Eftersom jag kör med GP4000 25mm rundar jag av vikten till 330gr. Jag vet inte vad man ska uppskat...

Saker som provocerar

Nu när solen skiner och vägarna börjar torka upp blir jag ju inte så lite sugen på att ta fram racern och rulla ut på Värmdölandet i solskenet. Och vad passar då bättre än att göra det som en stilig gubbe. Rapha är ett klädesmärke som väcker känslor. Antingen verkar folk hata det eller älska det. De som hatar Rapha är ofta personer som aldrig har ägt ett plagg från Rapha och är då naturligtvis bäst på att veta hur plaggen känns eller håller. Vi som äger plagg från Rapha verkar oftast vara nöjda. Det är ju klart att vi kan få hem saker som inte håller den standard som Rapha själva lovar. Men tack vare deras generösa reklamationspolicy är det aldrig några problem att skicka tillbaks defekta eller dåliga plagg. Jag har gjort det en gång när en tröja inte alls höll den kvalitet som mina andra tröjor höll. Jag skickade tillbaks tröjan i den bifogade påsen och erhöll en ny ett par dagar senare. Många tycker att Rapha är jättedyrt. Jag själv tycker att saker som inte håller det de lov...