Lördagsmorgonen bjöd på ett härligt väder med sol och närmare 20 grader, mumma för gamla gubbar. Markus tog fram sin Trek Madone 6.någonting i Lepoard Treks färger med kolfiber i typ allt och 65mm's höga Hed hjul lackade i samma färger som ramen. Jag rullade skamset ut min aluracer som kostade 25% av vad hans går lös på i butik. Fasen att jag var så snål...
Vi hojade mot Sollerön och ganska snart insåg vi att det blåste rätt mycket... Faktiskt mer än jag någonsin har cyklat i och av någon anledning så cyklade vi rakt in i vinden. Bra tänkte jag, medvind hem är ju alltid uppskattat.
Snittet låg på 29km/h när vi kom till uppförsbacken upp till Sollerö kyrka, något som kändes bra med tanke på vinden. Pulsen var nog lite högre än vanligt och ljumskarna brann lite sådär lagom fast jag höll masken, ville ju inte visa mig klen.
Efter att ha svängt höger vid kyrkan kommer en lång nerförsbacke, skönt för benen tänkte jag..... Tio minuter senare undrade jag vad som hände då vi låg i bocken på 50/25 och trampade allt vi kunde bara för att komma ner för backen.. Vad hände med vinden i ryggen?? Nåja, efter Gesunda skulle det nog bli medvind.
Markus har hittat någon väg i halvtaskigt skick med en snittlutning på 22% och minst 45% lutning på slutet... Minst.... Och där skulle vi upp såklart... Redan när backen började, nere vid Gesundavägen började det att luta men jag kände mig hyfsad i benen och matade på med 50/25, samma jag alldeles nyss hade haft nerför.. Tjälskadorna gjorde att det blev lite girokänsla över hela grejen och jag fortsatte, ömsom sittande, ömsom ståendes... På slutet var jag tvungen att lägga på 34/25 och ställa mig upp och bryta uppför, antagligen med en hastighet av typ 3km/h men jag kom i alla fall upp. Väl där uppe fick jag någon slags överansträngningshosteattack som gjorde att jag höll på att kräkas... Bra för vikten men det gick ju åt fanders såklart... Fick behålla hela frukosten. Snitthastigheten på rundan var nu 22km/h.
Tog bara två bilder så det fick bli som det blev med bilderna...
Efter några minuter kom Markus upp och jag insåg ju rätt snart att alu är ju det material man ska ha om man ska köra uppför, inte kolfiber... Johan - Proffscirkusen, 1 - 0!!
Efter att ha kollat in shopen där Markus har jobbat rullade vi neråt, denna gång utan att behöva trampa...
Sen blev det motvind igen... Körde via någon by som heter Norra Vika för att slippa storvägen och det känns ju som ett landsvägsmecka däruppe.. Alla småvägar utan några bilar är ju helt galet bra...
Sista biten körde vi på E45 där jag krossade Markus i spurten om Moraskylten.. Bra med lågprofilare... Lätt att smyga upp och dra på, lite värre för Markus då halva Dalarna hör när hans kolfiberhjul kommer farandes..
Rundan blev till slut 42km lång och snittet lyckades vi arbeta upp till 26km/h.
Tack för en grymt skön runda och bra guidning!
Kommentarer
Skämt åsido, alu is the shit och Dalarna också, helmulligt med riktiga backar :)
//Axel