En sommar utan en tur på Sörmlandsleden från Mölnbo och norrut är liksom ingen riktig cykelsommar och efter att Bo, Erik och Adrian la upp en mullig ride report på happy så var det återigen dags att utforska denna pärla.Förväntantsfullt framhjul
Eftersom Bjarne och jag har idag hade vår sista semesterdag för sommaren tvekade jag inte en sekund när han frågade om vi inte skulle ta oss ner söderöver för att cykla lite stig.Mölnbo Station
Vi möttes upp på Stuvsta pendelstation och åkte pendeln långt från civilisationen. Väl vid Mölnbo tog det bara några minuter innan skylten med Etapp 12:1 visade sig och vi kunde äntligen få användning för våra överbyggda, heldämpade monster från Taiwan.Välkomna storstadsbor
6,7" i baken är ganska trevligt när man börjar bli gammal
Hur bra är inte det här?
Eftersom våra minnen tydligen inte är alltför bra så insåg vi snart att det var mer rötter än vi kom ihåg och ganska snart så flög Bjarne över styret i en nerförslöpa, något som snabbt kurerades med lite sårtvätt och plåster (note to self: besök ett apotek inom kort).
Efter en okänt antal minuter kom vi fram till korsningen vid Etapp 12 och följde skylten mot Järna.Vägval och dåligt utnyttjad slaglängd
Det går att cykla fel om man inte ser upp
Turen fortsatte med härlig blandning av singletrack, myspyshällar, många gruvor och en del bärande av hojar. Vid en liten tjärn svalkade vi skallarna och mättade det mest akuta sockerbehovet.Paradiset på jorden
När vi väl började närma oss Järna för lite krubb började Bjarne få lite krampkänningar och bonken började närma sig. Fram tills nu hade vi svettats som jag vet inte vad men mina ben var hyfsat fräscha. Luftfuktigheten gjorde nog sitt till så efter macka och fika hittade vi en mullig grusväg som vi tog till gamla vägen och som sen tog oss in till Södertälje.Lax och Philadelphia mellan nyttiga bröd, fantan inte lika nyttig
Långloppsträning deluxe
Kommentarer
Gruvhålen är spännande, gäller att hålla balansen.