Fortsätt till huvudinnehåll

När verkligheten kom ifatt en som en käftsmäll

Idag begravdes min mamma.
Ända sen hon gick bort den 7:e augusti har det liksom inte känts verkligt. En känsla som försvann redan i natt då jag vaknade med en huvudvärk samt Atle som stod vid sängen och ville ligga lite bredvid sin pappa och sparka honom i huvudet sin vana trogen.

När jag väl kom in i kyrkan (vi blev lite sena på grund av stressmage och ett behov av att fylla tanken med bensin) så kändes det........ Ja, jag vet inte vad det kändes som? Att det var min mamma som låg i kistan? Jag vet inte.....

Ceremonin var enkel, exakt som mamma skulle ha velat ha den men ändå jättefin. Som tur är var Atle med och ungar har en förmåga att ta saker för vad dom är så han kom fram till mig och ville sitta i mitt knä, han gick och tittade på ljusen som stod bredvid kistan och när vi hade sjungit färdigt "Härlig är jorden" applåderade han och då skrattade till och med pappa.

Verkligheten kom ikapp mig när det var dags att ta ett sista adjö framme vid kistan. Magen knöt sig och jag kände för första gången sen mamma gick bort en oerhörd saknad. En känsla som lär komma tillbaks fler gånger antar jag.
Att det sedan var Atle som fick lägga rosen på kistan för att sen klappa på kistan och säga "mo" som farmor hette blev pappa (min alltså) jätteglad, vilket var skönt att se.

När väl den delen var över kändes resten av dagen som en promenad i parken och avslutningen med Mirja och Atle på min favoritrestaurant Malmgrensa Krogen på Finn Malmgrensplan i Hammarbyhöjden var super. Jag är ju en enkel kille som gillar enkla ställen och därför har nog det stället blivit en favorit. Plus att dom har bra käk såklart. Jag åt Wienerschnitzel med kapris, ansjovis och ärter och till det stekt potatis och en halvliter Starobrno.

I morgon ska jag agera piccolo samt någon slags grillmäster för de som skall cykla den tur jag nu inte kan cykla på grund av min avslitna bicepssena. Jag ska förresten opereras på onsdag.

Just det, någon i sällskapet la en Hammarbyvimpel på mammas kista. Jag vet inte vem det var men han eller hon är en hedersknyffel.

Kommentarer

Shit jag visste inte... Jag beklagar sorgen. Skit men livet är så här grymt. Mina föräldrar är 76 och rätt friska. Jag vet att den dagen kommer, då någon av dem kommer försvinna. Hur tar man det ? Jag bävar. Fy fan... :(

-Patrik
Nypan sa…
Jag beklagar sorgen Johan.
Bilden av din mamma med din son Atle i famnen från din blogg i Augusti när hon gick bort, är fin. Hon ser glad ut. Precis så som bara en farmor kan vara.
/Nypan
Anonym sa…
[url=http://fastcashloansonlinedirectly.com/#vcnmo]payday loans[/url] - payday loans , http://fastcashloansonlinedirectly.com/#kocnd fast cash advance payday loans
Anonym sa…
[url=http://viagraonlinedirectly.com/#bnqqy]viagra online[/url] - viagra online , http://viagraonlinedirectly.com/#czvrq viagra online
Anonym sa…
Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.
Anonym sa…
Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.
Anonym sa…
Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.
Anonym sa…
Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.
Anonym sa…
Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.
Anonym sa…
Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.

Populära inlägg i den här bloggen

Ikväll smäller det!

Nu är det slut på snusket, speciellt för Atle som har haft en fantastisk vila i vintras ty ikväll så kommer mjölksyran som ett brev på posten. Alltså när posten fortfarande delade ut brev som kom fram.

Lite flyt till slut kanske

Efter att ha ruttnat ihop på min NRS (även fast jag kunde få en ny baktriangel för en billig penning) drog jag mig till minnes att Bruse hade nämnt att han tydligen hade fått ett par nya hjul på sin drulleförsäkring. Tänkte att det skadar ju inte att ringa, och visst täckte min försäkring detta och eftersom värdet på min cykel för närvarande ligger på 27.000:- tyckte dom att det visst var värt att ersätta mig med en ny ram för det fascila priset av 1200:-. Så om allt går vägen, vilket dom har sagt att det ska göra kommer jag i dagarna få en rekvisition på en ny Tranceram. Pedalogerna har redan tjingat den sista hos Jaguarverken så om jag har riktigt flyt har jag en Trance att fräsa omkring på runt Kinnekulle. Gällande NRS-ramen är det ju inget fel på den. Det är ju baktriangeln som är paj och det är den som inte finns att hitta ny så skaffar jag bara en ny baktriangel kränger jag iväg NRS-ramen och köper en ny gaffel med lite mer slag på, flyttar Maguran till min Inbred och kränger ivä...

Saker som provocerar

Nu när solen skiner och vägarna börjar torka upp blir jag ju inte så lite sugen på att ta fram racern och rulla ut på Värmdölandet i solskenet. Och vad passar då bättre än att göra det som en stilig gubbe. Rapha är ett klädesmärke som väcker känslor. Antingen verkar folk hata det eller älska det. De som hatar Rapha är ofta personer som aldrig har ägt ett plagg från Rapha och är då naturligtvis bäst på att veta hur plaggen känns eller håller. Vi som äger plagg från Rapha verkar oftast vara nöjda. Det är ju klart att vi kan få hem saker som inte håller den standard som Rapha själva lovar. Men tack vare deras generösa reklamationspolicy är det aldrig några problem att skicka tillbaks defekta eller dåliga plagg. Jag har gjort det en gång när en tröja inte alls höll den kvalitet som mina andra tröjor höll. Jag skickade tillbaks tröjan i den bifogade påsen och erhöll en ny ett par dagar senare. Många tycker att Rapha är jättedyrt. Jag själv tycker att saker som inte håller det de lov...