Idag beslöt Atle och jag oss för att vi skulle cykla ut till Farmor och Farfar i Tullinge. Vi brukar ta en sväng dit på måndagarna men nu när vi har införskaffat en Hamax Siesta och vädret var som det var idag fanns det inga ursäkter för att inte ta cykeln.
Jag har inte lyckats hitta någon bättre väg en den jag tar. Det finns säkert kortare varianter men då jag vill undvika bilar har jag hittat en väg som går till 99% på cykelbanor till Tullinge.
Först upp till Gullmarsplan där jag märkte att det höll på att byggas och i ett senare skede insåg jag på samma plats att cyklister nog är de mest idiotiska varelser på denna jord. Men mer om det senare.
Redan när jag kom till Arlabacken märkte jag att det var bra motvind på vägen till Tullinge. Bra tänkte jag då jag behöver lite träning och vill ha lite bonus på vägen hem.
Efter en halvtimma hade vi kommit till våra gamla hoods, nämligen Hagsätra där Mirja och jag bodde i några år innan vi flyttade till Hammarby.
Vidare i naturen tre meter från Huddingevägen där Atle fick tokspelet av alla stora lastbilar. Stora lastbilar är det bästa för tillfället. Här var luften extra frisk :o)
När vi kom fram till Huddinge Tingshus var motvinden så kraftig att jag fick trampa ner för backen. Ni som har cyklat där vet vilken backe jag pratar om.
Där vägen fortsätter mot Länna vek vi av söderut. Inte långt kvar nu. Atle satt och pratade med sig själv och pekade på de flesta saker.
Efter ett tag såg vi de karakterisktiska husen i Flempan. Den som ändå fick bo där...
Varje gång jag cyklar förbi det här huset önskar jag innerligen att det inte skulle behövas.
Bokvägen närmar sig med stormsteg och på minuten en timma efter avgång svängde vi in framför tomten.
Ekipaget dagen till ära.
Sen blev det till att springa på tomten med bollen, sova middag, äta lunch och sen var det dags att vidare åka... Andreas ringde och hade lite tråkigt och var utsparkad hemifrån så vi bestämde att vi skulle ta en annan väg hem så Atle och Elias fick lattja lite med.
Den valda vägen blev således Glömstavägen.
Gamla Stockholmsvägen
Brandgatan till Kungens Kurva.. MILF!!!
Och vilka var det som kom där? Andreas och födelsedagsbarnet Elias Alexander "namnjag harglömt" Olov.
Vi slog följe och efter att ha kommit överrens om att jag ska höja monteringssatsen för barnstolen tog vi innervägen bredvid E4 hem till familjen Borgefors/Dahlberg .
Där det lattjades lite.
Eftersom kalaset närmade sig och min mage började kurra drog vi vidare mot de finare kvarteren och efter detta glömde jag bort att ta fler bilder men vi cyklade via Årstaberg/Årsta
Tillbaka till Gullmarsplan och tillbaks till tunneln. Jag har en cykel framför mig och det är en cykel i tunneln. Vad gör killen framför mig? Jo han stannar vilket är helt självklart då det är så smalt att endast en cykel kan komma fram.
När det väl blir tomt åker vi in och vad händer då? Jo dom som kommer från andra hållet verkar uppleva gången som mycket bredare än den är så det blir ju totalstopp och har man en cykelstol bak med en 13 kg unge kan man inte bara meka sig förbi. Den sista pressar sig in när vi har ca två meter kvar, jättesmart gjort och han såg dessutom ut att vara en som pendlar året runt och till sådana hade jag fram tills nu större förtroende för.
Åsnor!! Det här har aldrig hänt mig i bilen men på det första stället jag kommer på cykel så får man det verifierat att folk på cykel är dumma i huvudet. I alla fall tillräckligt många (alla vi mötte i tunneln).
Den sista biten hem gick i alla fall bra och när vi väl kom hem fick Atle köra fixie till Konsum.
En helt grym dag blev det idag med ca 50km i benen med 20kg extra packning. Det känns i benen nu kan jag lova. Det är ju så här cyklingen skall vara, förutom åsnorna i Gullmarsplan då.
Jag har inte lyckats hitta någon bättre väg en den jag tar. Det finns säkert kortare varianter men då jag vill undvika bilar har jag hittat en väg som går till 99% på cykelbanor till Tullinge.
Först upp till Gullmarsplan där jag märkte att det höll på att byggas och i ett senare skede insåg jag på samma plats att cyklister nog är de mest idiotiska varelser på denna jord. Men mer om det senare.
Redan när jag kom till Arlabacken märkte jag att det var bra motvind på vägen till Tullinge. Bra tänkte jag då jag behöver lite träning och vill ha lite bonus på vägen hem.
Efter en halvtimma hade vi kommit till våra gamla hoods, nämligen Hagsätra där Mirja och jag bodde i några år innan vi flyttade till Hammarby.
Vidare i naturen tre meter från Huddingevägen där Atle fick tokspelet av alla stora lastbilar. Stora lastbilar är det bästa för tillfället. Här var luften extra frisk :o)
När vi kom fram till Huddinge Tingshus var motvinden så kraftig att jag fick trampa ner för backen. Ni som har cyklat där vet vilken backe jag pratar om.Där vägen fortsätter mot Länna vek vi av söderut. Inte långt kvar nu. Atle satt och pratade med sig själv och pekade på de flesta saker.
Efter ett tag såg vi de karakterisktiska husen i Flempan. Den som ändå fick bo där...
Varje gång jag cyklar förbi det här huset önskar jag innerligen att det inte skulle behövas.
Bokvägen närmar sig med stormsteg och på minuten en timma efter avgång svängde vi in framför tomten.
Ekipaget dagen till ära.
Sen blev det till att springa på tomten med bollen, sova middag, äta lunch och sen var det dags att vidare åka... Andreas ringde och hade lite tråkigt och var utsparkad hemifrån så vi bestämde att vi skulle ta en annan väg hem så Atle och Elias fick lattja lite med.Den valda vägen blev således Glömstavägen.
Gamla Stockholmsvägen
Brandgatan till Kungens Kurva.. MILF!!!
Och vilka var det som kom där? Andreas och födelsedagsbarnet Elias Alexander "namnjag harglömt" Olov.
Vi slog följe och efter att ha kommit överrens om att jag ska höja monteringssatsen för barnstolen tog vi innervägen bredvid E4 hem till familjen Borgefors/Dahlberg .
Där det lattjades lite.
Eftersom kalaset närmade sig och min mage började kurra drog vi vidare mot de finare kvarteren och efter detta glömde jag bort att ta fler bilder men vi cyklade via Årstaberg/Årsta
Tillbaka till Gullmarsplan och tillbaks till tunneln. Jag har en cykel framför mig och det är en cykel i tunneln. Vad gör killen framför mig? Jo han stannar vilket är helt självklart då det är så smalt att endast en cykel kan komma fram.
När det väl blir tomt åker vi in och vad händer då? Jo dom som kommer från andra hållet verkar uppleva gången som mycket bredare än den är så det blir ju totalstopp och har man en cykelstol bak med en 13 kg unge kan man inte bara meka sig förbi. Den sista pressar sig in när vi har ca två meter kvar, jättesmart gjort och han såg dessutom ut att vara en som pendlar året runt och till sådana hade jag fram tills nu större förtroende för.
Åsnor!! Det här har aldrig hänt mig i bilen men på det första stället jag kommer på cykel så får man det verifierat att folk på cykel är dumma i huvudet. I alla fall tillräckligt många (alla vi mötte i tunneln).Den sista biten hem gick i alla fall bra och när vi väl kom hem fick Atle köra fixie till Konsum.
En helt grym dag blev det idag med ca 50km i benen med 20kg extra packning. Det känns i benen nu kan jag lova. Det är ju så här cyklingen skall vara, förutom åsnorna i Gullmarsplan då.
Kommentarer
Men jag måste nog ut och cykla i Gullmarsplan för att förstå din beskrivning tror jag. Innebär detta att du aldrig mer kommer att cykla väster om Nynäsvägen igen?
Dom håller på att renovera något så tunneln är numera 1 meter bred istället för sju meter och där skulle åsnorna in när vi var två meter från att åka ut.
Och så säger dom att bilister är galna..