Fortsätt till huvudinnehåll

Mediahoran Johan

Jag var på en liten filminspelning igår tillsammans med Fredrich och Ragge från CykelCity.

Dom ska ha en film till deras nya hemsida och ville ha med en läcker, snabb och ung kille..... Han kunde tydligen inte haka på så jag fick frågan istället.

Fredrichs tjej Karin stod bakom kameran och vi gjorde våra bästa poser, snackade, hängde och hojade fram och tillbaks på en liten väg vid skogskyrkogården medan hon regisserade hela spektaklet.

Om och när den blir officiell vete gudarna men jag ska hålla utkik när deras nya hemsida blir klar.

Jag insåg också att de sista Raphatröjorna jag köpte var för stora så nu gör jag ett sista försök och beställer tre tröjor i medium och hoppas på det bästa.... 80.1kg i morse.. Bättre sent än aldrig.. Kan jag dippa under 80-strecket till min födelsedag månntro?

Kommentarer

clnr sa…
Har du testat detta?
http://www.rapha.cc/jersey-downsize-offer
Tille sa…
Är det för eller emot CykelCity?
Den där downsizegrejen har jag helt missat. Såg till att Magnus gjorde en bra affär istället men för framtida inköp så...
CykelCity kommer väl konka nu...
Tille sa…
Jag kände till downsize-grejen, men Magnus köpte min tystnad.

Populära inlägg i den här bloggen

Ikväll smäller det!

Nu är det slut på snusket, speciellt för Atle som har haft en fantastisk vila i vintras ty ikväll så kommer mjölksyran som ett brev på posten. Alltså när posten fortfarande delade ut brev som kom fram.

Keps Cup #1

Hallå alla miljoner följare... Long time no see!! Igår hojade Hanna, Mange, John och jag (och jättemånga andra med såklart) årets första Keps Cup för Specialized Concept Store CK. Foto: Åsa Larsson Att hoja för ett lag där vi är fler än bara jag som hojar annat än BMX känns jätteroligt, att jag sen får representera min lbs gör ju inte saken sämre.  Igår sken solen på alla deltagare, publiken stod som en mur byggd av Trump runt hela banan och var i extas, en ren publikfest helt enkelt.  Själva loppet då? Jo, vi som stod och snackade strunt medan Oscar Ekman pratade i en megafon en mil bort kanske inte lyssnade så bra som vi borde ha gjort så Hanna, Mange och jag startade sist, jag menar verkligen helt sist av alla. Den enda som var bakom oss var en skällande hund som fick spelet av alla kompisar i lycra som hen bara ville älska mest av allt i hela världen. John verkade ha det här med tävlingsvana inne och stod typ längst fram. Foto: Åsa Larsson Banan börjar med världens l

Rotmos med inslag av lera i solig vårskrud

Lördagen bjöd på ett härligt solsken, Erik hade uppmärksammat detta och bjöd in da gorillaz till en tur söderöver som skulle bjuda på både rötter i överflöd, kaffe inkl fika, solsken, lervälling och många glada miner. Posörhojen fick stå hemma, jag körde naturligtvis helstelt. Nästa gång blir det kanske något annat. Vi körde den klassiska Hellas - Handen (Sörmlandsleden 1 - 5 eller något liknande) och förväntningarna var stora på den sju man stora klungan och jag tror inte att någon blev besviken på varesig väder eller underlag, även fast sommarvärmen höll oss på halster. Till skillnad från de inoljade landsvägsrävarna som kör samma typ av hojar så långt ögat kan nå bjuder stigcyklingen på en mer varierad utrustningsflora. Vårt lilla gäng innehöll en blandning av DH (Sunn Radical), AM (Santa Cruz Blur LT), Hellasvolvo (Commencal Meta 5.5), FS-SS (Salsa Dos Niner) samt helstela 29er's (Singular Swift/Kona Unit/Retrotec Boe Edition) och alla passade stigarna lika bra. Fram till Uddby