Fortsätt till huvudinnehåll

Lilla varvet runt Mälaren

Magnus och jag hade bestämt oss för att köra de 22 milen runt Mälaren som en liten "kännapå" tur inför sommarens Mälaren Runt på 33 mil. Vi är ju liksom inga randonörer så 22 mil är ingen barnlek för oss otränade gubbar.
Tille skulle haka på, bara jag ändrade titeln på tråden på happy, vilket jag naturligtvis gjorde... Alltid bra att ha med någon som kan hoja 22 mil sovandes.

När det närmade sig skulle helt plötsligt en hel drös med människor haka på, vilket bara var roligt så när vi möttes upp vid Cykelspecialisten var vi tio pers, plus Johnny som var ute på en blåställsrunda och vinkade hejdå.

Vi höll bra fart ner till Södertälje, dryga 31km/h inkl sträckan att ta sig genom de södra förorterna. Väl där fikade vi och jag passade på att säga hej till alla jag inte kände, typ de flesta.

På med lamporna för att fortsätta mot Strängnäs där mytis mötte upp med fräscha ben och ett löfte om lite vatten till dom som behövde. Själv hade jag druckit som ett bajenfyllo dricker kosken så jag passade drickan.


Nästa stopp var Statoil Enköping där det naturligtvis stod lite kidz med någon Caprice Classic från typ -78 och snackade oktan och raggartärningar, vilket tragiskt liv folk i småstäder lever.. Vi hade en fortsatt bra fart, dock inte tack vare mig utan farten stod personer om tille, skogling och Mattias för... Mattias var nog starkast av alla i natt, det gick liksom så lätt för honom, typ hela tiden..

Någonstans innan Bålsta började det ljusna, Tille lockade med en present i form av en mysig liten backe, vilken jag tog ståendes, förra året så åkte Markus Lindholm och praktiskt taget drog mig uppför. På Shell stod det några poliser och snackade med lite grabbar som typ såg ut att vara 13 år.. Sover man inte på natten när man är 13?!?!

Nu hade Mattias på sin fixie släppt. Han kände att han behövde hoja i ett jämnt tempo så han trampade på i sin egen takt. Han har kört 100 mil på den i ett sträck så att han skulle klara sig hem var vi alla hyfsat säkra på.


Nu började Magnus se rejält sliten ut men han trampade på utan att klaga. Den sista biten, när man börjar närma sig Sthlm är hyfsat dryg.. Nu hade skogling försvunnit för länge sen, Sia hade tydligen utlovat lite rajtan tajtan under täcket om han snittade 40km/h sista biten så han tog chansen. Rapport om det kan ni säkert se på http://skoglingsblogg.blogspot.com/ senare.

Efter en gruppbild på Tranebergsbron splittades klungan. Göran, Magnus och jag tog en välförtjänt frukost på Taxifiket på Tideliusgatan och sen var det nerförsbacke hela vägen hem.

Tack alla som hakade på och speciellt ni som tog vind mest hela tiden. Tille bör ju skaffa lite högre profil på sina hjul, nu låter det ju bara som en personbil när han kommer. Lite lastbilskänsla efterfrågas.

Bilderna har jag hänsynslöst stulit från Skogling.

Förresten, i morse stod vågen på 79.5kg

Kommentarer

Ha ha ! Bra skrivet.

Vrålnygga bilder !! :)

Du var i alla fall lätt snuggast klädd igår. :)

-Skogling
Visst var bilderna bra???

Vi (jag) i LGCF ser det som en självklarhet att klä sig propert när man ska ut med sina vänner.
Kul att ni Hellascyklister vidgar era vyer. Några sån här rundor till och ni är fast i randonnéträsket.

/Mattias
Daniel sa…
Danke schön, det var min första nattrunda. Jäkligt mysigt, hoppas det blir fler såna i sommar!

//DT
Anders sa…
Fin tur! Vilken frukost hade de på taxifiket? Kör den igen i augusti så hänger jag på.
Anders sa…
Förrsten blir jag lite stött av trashsnacket om Sveriges närmaste stad.
Har man bara ätit bullar och rullkorv på statoil har man inte upplevt staden. Jag hade mina tonår i Enköping. Det var förvisso mkt epartraktorer och snus när jag tänker efter. ;-)
Hahaha... Det kändes verkligen som att komma till byhåla men dom grabbarna representerar säkert inte samhället över lag...

För övrigt så tyckte jag att fikt hade en helt ok frukost med macka med falukorv och ägg och en kaffe till det. Kanske inte det mest flashiga men dom hade iaf öppet vid den tidpunkten.
Fikasvettot sa…
Haha, vilket gubbgnäll om "ungdomarna" :D
Oroa dig inte Oskar, när du kommer upp i min ålder får du börja gnälla du med :oD
Vilken "Getaway in Stockholm"-känsla på den sista minuten hem mot Sjöstaden : )

Och hånet mot landsorten skar rätt in i hjärtat.

; )
Tille sa…
Ja, men tack då.
Det där gick ju bra. Nu är ni redo för MÄalren.
"Nästa stopp var Statoil Enköping där det naturligtvis stod lite kidz med någon Caprice Classic från typ -78 och snackade oktan och raggartärningar, vilket tragiskt liv folk i småstäder lever.. "

Hahahahahah!!

Tack för en rolig runda!

//wei
Hoho... Jag misstänkte att det skulle väcka lite "ont blod" det där om landsortskidzen men dom stod faktiskt och snackade om oktan, vilket jag fann lite festligt...

Populära inlägg i den här bloggen

Ikväll smäller det!

Nu är det slut på snusket, speciellt för Atle som har haft en fantastisk vila i vintras ty ikväll så kommer mjölksyran som ett brev på posten. Alltså när posten fortfarande delade ut brev som kom fram.

Keps Cup #1

Hallå alla miljoner följare... Long time no see!! Igår hojade Hanna, Mange, John och jag (och jättemånga andra med såklart) årets första Keps Cup för Specialized Concept Store CK. Foto: Åsa Larsson Att hoja för ett lag där vi är fler än bara jag som hojar annat än BMX känns jätteroligt, att jag sen får representera min lbs gör ju inte saken sämre.  Igår sken solen på alla deltagare, publiken stod som en mur byggd av Trump runt hela banan och var i extas, en ren publikfest helt enkelt.  Själva loppet då? Jo, vi som stod och snackade strunt medan Oscar Ekman pratade i en megafon en mil bort kanske inte lyssnade så bra som vi borde ha gjort så Hanna, Mange och jag startade sist, jag menar verkligen helt sist av alla. Den enda som var bakom oss var en skällande hund som fick spelet av alla kompisar i lycra som hen bara ville älska mest av allt i hela världen. John verkade ha det här med tävlingsvana inne och stod typ längst fram. Foto: Åsa Larsson Banan börjar med världens l

Rotmos med inslag av lera i solig vårskrud

Lördagen bjöd på ett härligt solsken, Erik hade uppmärksammat detta och bjöd in da gorillaz till en tur söderöver som skulle bjuda på både rötter i överflöd, kaffe inkl fika, solsken, lervälling och många glada miner. Posörhojen fick stå hemma, jag körde naturligtvis helstelt. Nästa gång blir det kanske något annat. Vi körde den klassiska Hellas - Handen (Sörmlandsleden 1 - 5 eller något liknande) och förväntningarna var stora på den sju man stora klungan och jag tror inte att någon blev besviken på varesig väder eller underlag, även fast sommarvärmen höll oss på halster. Till skillnad från de inoljade landsvägsrävarna som kör samma typ av hojar så långt ögat kan nå bjuder stigcyklingen på en mer varierad utrustningsflora. Vårt lilla gäng innehöll en blandning av DH (Sunn Radical), AM (Santa Cruz Blur LT), Hellasvolvo (Commencal Meta 5.5), FS-SS (Salsa Dos Niner) samt helstela 29er's (Singular Swift/Kona Unit/Retrotec Boe Edition) och alla passade stigarna lika bra. Fram till Uddby